SD dominerar inte alls i sociala medier (och Viagra-spam dominerar inte i e-posten)

Bilden som SvD-s politikreporter Tobias Brandel målar upp i dagens tidning är helt felaktig. Att hävda att Sverigedemokraterna dominerar i sociala medier är ungefär lika sant som att säga att mail framförallt används av dem som vill köpa Viagra. “Sitter du där och mailar? Har du impotensproblem?”

Vissa fakta som presenteras i artikeln stämmer. Men den huvudsakliga slutsatsen är faktiskt helt uppåt väggarna. Det är fel att bedöma Sverigedemokraternas prestation i sociala medier enbart utifrån deras egna kriterier på det här sättet. Då bryr man sig ju inte om vad sociala medier används till, att bygga relationer, övertyga och föra en politisk diskussion.

Låt oss exempelvis se hur Sverigedemokraternas länkar ser ut i en mätning baserad på Twinglydata som vi genomfört åt bloggnätverket Netroots (klicka för att se en större bild):

Så här ser SD-bloggarna ut på riktigt. Kartan visar ett mått på synlighet bland bloggar, hur de uppmärksammas av övriga bloggar, ett mått som liknar både Googles page-rank och den citations-analys som man använder för att titta på genomslag av vetenskapliga publikationer. Kartan visar tjocka streck mellan SD-bloggarna, vilket visar att de får extremt många länkar från sin egen lilla krets. Men den visar också att SD-bloggarna inte får länkar från särskilt många bloggar, eftersom “bubblorna” i kartan är mycket små. Det här mekaniska länkandet mellan några få bloggar kan göra statistiken skev om man inte väger in varifrån länkarna kommer, såsom såväl Knuff som Twingly, Politometern och Google gör på lite olika sätt. Såsom SD länkar här är snudd på att betrakta som spam.

Jag tror det är viktigt att de journalister som nu försöker beskriva partiernas ansträngningar i sociala medier inför valrörelsen dels lär sig att analysera de olika mått på synlighet som finns men framförallt även tittar på innehållet. På samma sätt som Viagra-mail faktiskt är ganska oviktiga jämfört med resten av e-posten i min inbox, så är inte mekaniskt länkande mellan några få bloggar särskilt intressant. Det är helt enkelt inte det som sociala medier handlar om. Det är inte så man övertygar och driver en politisk diskussion. Det är helt enkelt bara en fråga om att SD lyckats lura en reporter.

—

Andra som skrivit intressant om SvD-artikeln:

Brit Stakston, som är en av personerna bakom boken Politik 2.0, skriver att Sverigedemokraterna beter sig på ett sätt som skulle kritiseras starkt om något annat parti gjorde likadant.

Martina Lind, som står bakom Politometern skriver att SvD har ingen koll.

Johan Ulvenlöv på Netroots.

Calle Fridén, som pekar på att SD:s medlemssiffror i sin Facebook-grupp verkar manipulerade.

Välkommen Clara Fröberg!

Greenhills senaste stjärna, Clara Fröberg, har en spännande bredd av erfarenheter i kommunikationsbranschen, med allt från filmproduktion, frilansande copy, redaktionsassistent på ett tidskriftsförlag.

Varför valde du Greenhill Relations?

Grenhill är en liten men etablerad byrå med ett stort kontaktnät och en kul mix av stora och små kunder. Det gör att man kan arbeta med många olika saker på många nivåer. Inriktningen på sociala medier var det som gjorde att jag fick upp ögonen för Greenhill från början.

Vad är din styrka som PR-konsult?

Min breda bakgrund från kultur, film samt mitt intresse för entreprenörskap och företagande är en bra kombination i PR-branschen, där man ska förena kundernas mål med kreativitet och hands on-produktion för att få det att hända.

Vad har du gjort tidigare?

Jag har gjort många olika saker. Jag har arbetat som manusförfattare och skrivit en långfilm, arbetat på tidskriftsförlag och produktionsbolag med företagsfilm och reklam samt frilansat en hel del med allt från textproduktion, föreläsningar till projektledning och filmproduktion. Senast nu har jag regisserat min första egna film som har premiär det här året.

Har du någon dold talang?

Jag är mycket bra på att söka information på nätet. Finns det där så hittar jag det, helt enkelt! Dessutom kan jag maraton-titta på HBO-serier  i evigheter.

Någon drömkund?

En riktigt visionär samhällsentreprenör skulle jag vilja jobba med. Men det tror jag vi har på gång.

Medietrend du skulle vilja se?

Jag tycker vi kör det här med öppenhet 2.0 och open sourcetänket ett varv till, så ser vi vart vi hamnar.

Följ Clara på Twitter: @clarafroberg

Blogg:  www.clarafroberg.se

—

Vi söker fortfarande ytterligare en person som ska börja efter sommaren. Intresserad? Hör av dig till jobb@greenhillrelations.se

Virala fejkkampanjer är ute

DN publicerade idag nyheten om en försvunnen Iphone G4 på förstasidan. Oavsett vad som nu är sant eller inte så kan man konstatera att det finns en stark skepticism till artikelns verklighetsförankring bland de som kommenterar DN-artikeln. Har en prototyp av en ny Iphone verkligen hamnat hos Gizmodo? Vem är Gray Powell, och är det en slump att han har en fan-sida på Facebook sedan idag, med första statusuppdatering “Just lost the Iphone G4. Shit.”? Enligt sökmotorn Google gäller de enda träffarna på namnet sumpandet av en viss telefon. DNs läsare menar att det är ute med den här typen av virala kampanjer. Vad tycker du?

Traditionella medier söker traditionella vinklar

Blev du också upprörd när du såg Wikileaks publicering av videon där två amerikanska Apache-helikoptrar mejar ner civila i Irak. Eller ryckte du på axlarna? Läs då det här blogginlägget till slut och se om jag kan spå dig rätt.

Det var 2007 som minst tolv personer, varav två Reutersfotografer, dödades och två barn skadades allvarligt i attacken i Bagdad. Hela tiden hördes blodtörstiga kommentarer från de amerikanska soldaterna när de sköt.

Händelsen spreds snabbt och diskuterades livligt på åtskilliga bloggar och på Twitter. När traditionella medier hakade på publiceringen fanns dock en känsla av lite tveksamhet inför vilken vinkel artiklarna skulle ha. Sociala medier kunde på ett friare sätt diskutera nyheten, utan kravet att anlägga en dagsaktuell nyhetsvinkel.

Det här är ganska vanligt och inget konstigt alls. Ambitionen att skriva utifrån en speciell “vinkel” är ett effektivt sätt för medier att förenkla och förklara för läsarna vad som har hänt. Men ganska ofta begränsar det också nyhetspresentationen, exempelvis som i det här fallet.

Vad är vinkeln?

- Massaker på civila för över två år sedan i Irak.

- Wikileaks publicerar hemlig film från massaker i Irak.

- USA-soldater hånade civila offer när de sköt.

- Pentagon försökte stoppa film som avslöjar massaker på civila.

Ingen av de här nyhetsvinklarna känns helt klockren, som det heter på journalistiska. Det hände för länge sedan. Vad är Wikileaks? Att fokusera på soldaternas språk känns spekulativt. Pentagons hantering av hemliga dokument är inte så intressant. Och dessutom fanns det något vardagligt över själva videon som gör att man ryser när man ser den; är det så här krig ser ut? Men vardagligheten gör att nyhetsvärdet bleknar något. Wikileaks själva gav sig till och med in i diskussionen om vad som borde vara diskussionen: “The focus on the Iraq massacre response should be the cover-up and the van/missile attack.”

De traditionella mediernas jakt på traditionella nyhetsvinklar har en tendens att i exempelvis det här fallet ställa till med två problem:

- Det blir knastertorrt när artiklarna handlar om det juridiska spelet.

- De traditionella medierna har en tendens att nedvärdera material som på något sätt inte passar i mallen av vad som är en nyhet.

Däremot har det tillkommit en nyhetsvinkel som traditionella medier kan ta till. Det är att nyheten i sig är att något är stort i sociala medier.

Sociala medier kräver däremot inte en enkel nyhetsvinkel. Där räcker det med att titta på videon och kasta sig in i diskussionen. Därför misstänker jag att du som blev upprörd hittade nyheten i sociala medier. Och du som ryckte på axlarna och tänkte att ytterligare civila offer i något hemligstämplat material som myndigheter försöker stoppa, visst är det hemskt, men det är långt bort och länge sedan. Låt mig då gissa att du läste om nyheten i traditionella medier.

Exempel:

DN fokuserar på om videon är autentisk eller inte.

Även Expressen fokuserar på äkthet.

—

Ett annat fall som tydligt lyfter upp traditionella mediers kamp för att hitta nyhetsvinklar är FRA-lagen. Medierna hade tidigt skrivit om frågan men den var för krånglig, både tekniskt och politiskt för att bli någon stor nyhet. När sedan bloggarna skrev över 7000 blogginlägg om FRA-frågan på en månads tid så hade medierna hittat en nyhetsvinkel som man trodde läsarna var intresserade av: Bloggbävningen.

Marit Woody tar silver i Rulltrappsduellen

Vi tackar av vår kära kollega Marit Woody genom att fira hennes silverplacering i Rulltrappsduellen.

Tävlingen blev en stor succé, representerad av en flashmob med bland annat @federley och dokumenterad av Lista.se. Marits rykte som rulltrappshejare kommer för alltid att leva kvar i våra minnen!

Här är sändningen som gick live på Bambuser

Följ Rulltrappsduellen på Twitter!

Greenhill söker medarbetare – jobba hos oss!

Vill du arbeta på Greenhill? Just nu söker vi två PR-konsulter.

Du förstår kommunikationens kraft och hur kommunikation hjälper våra kunder att nå sina mål. Du kan övertyga dem om detta och sedan få det att hända.

Du är dokumenterat bra på att formulera dig snabbt och slagkraftigt i skrift.

Du har stor kunskap om medier i allmänhet och sociala medier i synnerhet. Vi är nyhetsjunkies.

Annat vi gillar: politik, teknik, clean tech, entreprenörer. Om du gäspar när du hör orden Facebook, Twitter och bloggar, så kommer du inte att trivas här.

Vi utgår från att du lever upp till alla vanliga rekryteringskravsklyschor; många bollar i luften, är utåtriktad, kundorienterad, nyfiken etc. Och som vanligt letar vi efter folk som är smartare än vi.

Intresserad? Hör av dig till jobb@greenhillrelations.se

Hype-ryttarnas tröttsamma Twitter-attacker

Mikrobloggandet har varit utsatt för attack den senaste tiden. Sammanfattningsvis sker kritiken med hype-logiken: Alla kan väl hålla med om att Twitter inte är så extremt superbra som några få entusiaster påstår. En sorts automatisk dramaturgi som alla, från de gamla grekerna till kvällstidningarna och konsultföretaget Gartner har använt med framgång. Hyllar man något tillräckligt mycket kan även den mest inbitna supportern bli besviken. Ett bra exempel är hur teckentydarna lyfter fram hur Obamas stöd minskar. Och visst, han själv skulle nog önskat sig lite lägre förhoppningar att leva upp till. Ordet “ihjälkramad” skulla passa bra, om det inte vore en president.

Åter till tecknen på Twitters undergång:

- Mikrobloggar är en hype som företag hoppar på med undermålig utvärdering och med, i bästa fall, grumliga mål. Så kan man sammanfatta Fredrik Stenbecks blogginlägg igår “Twitter + Hype = Sant”.

- SvD-artikeln i förra veckan slår fast att “Politiker nobbar Twitterkontakter”, sedan 69 av 77 riksdagsledamöter låtit bli att svara reportern på Twitter. Logiken verkar vara att politiker bara hoppar på trenden utan att det är på riktigt.

- I en artikel i Computer Sweden om att Twitter tappat trafik i USA förutspår doktoranden Jeanette Fors att sociala medier kommer att minska i betydelse.

Precis som det är lätt att kritisera alltför hyllade företeelser är det naturligtvis lätt att i efterhand kritisera den sortens spådomskonst som Gartner eller vem som helst som dömer ut fenomen baserat på att “det är en hype” ägnar sig åt. Det är bara att gå tillbaka i tiden en smula för att få rätt i efterhand. Se exempelvis Gartners kurva för 2005 där det är tydligt att vissa förutsägelser slår in, vissa inte. Att handskriven text, som tolkas av datorer, skulle bli mainstream, till exempel, är ju fel. Inte heller har RSS-formatet dött sotdöden. (Självklart kan troende hype-ryttare komma med motargument, eftersom de alltid kan hävda att hypen i själva verket redan befinner sig på nästa topp.)

Så låt oss inte döma ut saker för att de är hypade och låt oss inte heller håna de som försöker förutspå framtiden. Betydligt mer givande är det att backa två steg och försöka se bortom buzz-orden. Vari består den verkliga utvecklingen?

När det gäller mikrobloggar, realtidswebben eller vilket ord man nu väljer för dagen så vill jag påstå att företag och organisationer som tar för sig har mycket att vinna och förmodligen till och med får ett försprång gentemot andra som tror sig styra information genom att inte vara tillgängliga, inte svara och inte delta i diskussionen. Vi vet av egen erfarenhet att det går att skapa affärsnytta med hjälp av sociala medier. Dessutom formar sociala medier företag så att de blir mer lyssnande och snabbfotade och på sikt även öppnare.

Jag har svårt att se en unplugged-hype runt hörnet där företagen tävlar i att göra avbön:

“Vi upptäckte att vi inte hade några intressanta saker att tala om, ingen brydde sig liksom. Så därför har vi gått tillbaka till att enbart köpa TV-tid och pumpa ut vårt budskap utan att någon kan säga emot.”

—

Relaterad läsning är den här underhållande Tweeten där TV4 förgäves försöker få tag någon att intervjua på SJ om trafikproblemen för tågen mellan Stockholm och Uppsala. Även Facebook används i jakten. Någon som tror att det är en bra idé om SJ inte svarar?

Ett år med Obama – Marit Woody analyserar i P3:s Brunchrapporten

Idag är det ett år sedan Barack Obama tillträdde som USA:s president. Greenhills Marit Woody talade om Obama som kommunikatör i P3-programmet Brunchrapporten. Här kan du lyssna på programmet i efterhand.

En snabb sökning i mediedatabaserna ger en tydlig bild av hans storhet, även i Sverige; antalet omnämnanden i svenska medier är till och med fler än antalet omnämnanden av Fredrik Reinfeldt.

(Antalet artiklar under 2009 mätt med Agent25.)

Läs mer om Obamas ett år vid makten i SvD, DN.

Läs mer från denna kategori