Image Image Image Image Image Image Image Image Image

Matti Palm

Matti Palm

By

2013-07-05

Sista dagen i la la land

2013-07-05 | By |

Det har gått snabbt – alldeles för snabbt. Almedalsveckan är snart över för 2013 och halva Greenhill har redan lämnat ölivet, bytt skor till sådana som passar sig bättre i Stockholm och tränat på gymmet.

I dag medverkade jag i Almegas seminarium ”Hur arbetar de bästa opinionsbildarna på nätet?”:

Screen Shot 2013-07-05 at 3.36.18 PM

Som ni ser var semineriet omtalat – i varje fall via de sociala medierna. Viktor Adolfsson, politisk reporter på Nyheter24 skrev att han var nära bryta itu sin iPhone och kasta på panelen. Jag hoppas han inte menade att han ville jag skulle åka hem till Stockholm med en bula i pannan (?), utan att han riktade kritik mot att panelen bestod av fyra, vita personer med fina titlar.

”Varför inte bjuda in någon representant från medierna? [han själv kanske? Greenhills anm.] Någon helt vanlig person som använt Twitter eller andra sociala medier på ett bra sätt? Eller, Gud förbjude, en person som inte är en ’etnisk svensk mitt i livet'”, frågade Viktor.

Det låter som ett intressant idé på ett seminarium. Men det är ett annat seminarium. Tanken med detta var att dela med sig av hur stora organisationer och företag arbetar.

Dagens Media skrev en mindre vinklad recension om panelen där författaren Helen Preutz påpekade min kommentar på hur sociala medier låter opinionsbildare komma till tals:

”Som ett exempel på detta berättade Matti Palm, grundare av pr-byrån Greenhill Relations om Twitters betydelse för medierapporteringen under SAS-krisen i höstas. Då var det de twittrande fackmedlemmarna som fick gehör i media framför flygbolagsledningen”, skrev hon.

Annat som hänt i veckan? Well, vi har träffat vår kund Cision, druckit cava och tittat på solnedgången. Hängt med Fackförbundet ST, Hasse Aro, Dagens Medias feta DJ-battle och titt som tätt bumsat in i Rolf van den Brink som alltid gömmer sig i buskarna någonstans. Är det nån som jobbar hårt, så är det han. Mer om det en annan gång. Vi vill passa på och säga att vi har Instagram: Greenhillpr heter vi där. Likaså Twitter och Facebook. Råkade bara rapa ut det där sista, man vill ju inte göra för mycket reklam för sig. Eller vänta, det vill man ju visst.

Champagne

Rolle

 

 

Matti Palm

By

2013-04-24

Kommunikatörernas vanligaste misstag – enligt journalisterna

2013-04-24 | By |

Titta på den här filmen, som vi har gjort åt vår kund Cision, innan du ringer en journalist med en nyhet. Läs mer om kommunikatörer och journalister i Cisions undersökning här.

Matti Palm

By

2013-04-04

Så skulle Findus ha undvikit hästkrisen

2013-04-04 | By |

Genom långsam kommunikation och hemlighetsmakeri blev Findus ett skolboksexempel på hur man inte ska kommunicera i en kris. Det fanns faktiskt en möjlighet, där i början av februari, att hantera den kris som nu skakar hela färdigmatsbranschen. Såhär två månader efteråt går det att se att Findus, med en annan strategi, hade kunnat visa att företaget står upp för konsumentens värderingar.

Vad kan vi lära oss om hästkrisen 1182 nyhetsartiklar, 568 blogginlägg och tiotusentals tweets och Facebookkommentarer senare? Låt oss se hur inledningen av krisen såg ut:

Måndagen den 4 februari återkallade Findus sin lasagne i enportionsförpackning. Det är oklart hur länge företaget då hade varit medvetet om hästköttet.

Först natten till torsdagen den 7 februari, kl 01.00 gick Findus ut med ett pressmeddelande om att man återkallar lasagne. Men företaget nämner inte att det rör sig om hästkött. Läs pressmeddelandet här.

”Anledningen [till återkallandet] var att Findus leverantör av Lasagne meddelat att innehållet i produkten eventuellt inte överensstämde med innehållsförteckningen.”

Varje journalist med självaktning som läser detta ställer sig naturligtvis nu frågan vilken ingrediens det kan röra sig om.

Torsdag den 7 februari strax efter kl 23.00 publicerade följaktligen Aftonbladet nyheten, sedan brittiska Livsmedelsverket berättat vilken ingrediens det är: ”Findus kan ha sålt hästkött i lasagne”.

Nyheten var en katastrof för hela färdigmatsindustrin. Med ens blev det klart för alla att branschen inte verkar veta vad de stoppar i maten.

Och därmed var Findus tvingade att inta en försvarsposition. Den fortsatta kommunikationen gick ut på undanflykter – ”det är tillverkarens fel” – och försäkranden om att det inte är så farligt att äta hästkött, vilket uppfattas som att Findus inte riktigt tar problemet på allvar. Undanflykter gör att konsumenterna inte litar på att Findus är starka nog för att ta ansvar för vad de säljer. Att inte ta problemet på allvar gör dessutom att konsumenterna undrar om Findus har samma värderingar som en själv.

Den här sortens hemlighetsmakeri är vanligt. Det är precis sådana beslut som ofta kommer ur organisationer i kris. ”Låt oss hoppas att det går över, att ingen märker något eller att åtminstone något annat företag pekas ut först och får lejonparten av kritiken”, tänkte säkert någon hög chef på Findus, samtidigt som folk i företaget med större förståelse för kommunikation slet sitt hår i frustration och såg hur krisen närmade sig med stormsteg.

Så vad kunde Findus ha gjort i stället? I det första pressmeddelandet som svenska Findus publicerade kan vi hitta en ledtråd:

”Leverantören upptäckte avvikelsen efter att Findus, som ett led i sina normala kvalitetsrutiner, efterfrågat verifikationer av råvarornas spårbarhet.”

Aha! Det var alltså på grund av Findus kvalitetskrav som hästskandalen uppdagades. Om Findus så snart de visste att en leverantör inte kunde garantera att det inte fanns hästkött i lasagnen hade gått ut med detta, hade de också kunnat ha en helt annan attityd. Bortförklaringar hade ersatts av rättmätig harm. Exempelvis hade Findus kunnat stoppa samarbetet med leverantören direkt. Gjort en polisanmälan. Kallat till presskonferens där VD:n haft möjlighet att visa sin upprördhet över att någon lurat Findus kunder.

Det är svårt att säkert säga vilken strategi som hade varit den bästa, men allt skulle ha varit långt bättre än att tiga. Det finns nämligen nästan inga gränser för allmänhetens förmåga att förlåta den som är öppen och ärlig.

Hade då Findus klarat sig utan kritik om företaget gjort som jag föreslår? Nej, det hade de inte. Men de hade kunnat ta tillfället i akt att visa att de står upp för sina kunder och inte godtar att man lurar dem. För det värsta var ju inte att en leverantör stoppade hästkött i maten. Det värsta med den här krisen är att konsumenterna nu tror att färdigmatsbranschen inte förmår eller vill göra något åt det. Det hade kunnat undvikas.

Uppdatering. Ikea beter sig precis som Findus. Läs SvD om hur de underlåtet att gå ut med information om griskött i älglasagne.

Matti Palm

By

2013-02-20

Dagens Media skriver om Greenhill

2013-02-20 | By |

Idag kan ni läsa om oss i Dagens Media. Artikeln handlar om hur vi samarbetar med Unionen kring opinionsbildning i sociala medier och vilken roll exempelvis Twitter har i hur verklighetsbeskrivningen formas i traditionella medier. Tyvärr finns artikeln bara i pappersversionen av tidningen, eller nedladdningsbar för prenumeranter.

På bilden syns Matti Palm, Johan Ulvenlöv, Unionen, och Åsa Melin Mandre.

dagens media

 

Matti Palm

By

2013-02-08

Vi rekryterar – vill du arbeta hos oss?

2013-02-08 | By |

Nu söker vi på Greenhill Relations en ny medarbetare.

  • Du är en nyhetsjunkie som fått nyhetsnäsa.
  • Du lever bland bloggar, Twitter, Facebook, Instagram etc. och förstår samspelet mellan sociala medier och traditionella medier. Visst lever vi i den mest spännande av tider?
  • Du har erfarenhet av PR-arbete, antingen från byrå eller på något annat sätt. Snabb och stilsäker textproduktion är ett krav. Redaktionell erfarenhet är meriterande.
  • Du klarar av att driva egna projekt direkt mot kund i högt tempo. Ibland behöver du slå knut på dig själv för att fixa deadline. Vi lämnar aldrig våra kunder i sticket.
  • Du måste vara modig; vi testar ofta nya saker för att utvecklas ännu snabbare än medielandskapet.

Vad vi har att erbjuda är en av Stockholms roligaste PR-byråer. (Vi skriver Stockholms när vi egentligen menar Sveriges, eftersom “PR-byrå Stockholm” är viktigt för vår webbplats ur SEO-synpunkt. Men det förstod du säkert.)
Vi arbetar med roligaste kunderna. Eller vad sägs om exempelvis Swebus, Unionen och Twingly? Dessutom har vi kollektivavtal, träningsluncher och fredagsgodis. Ibland dricker vi en öl tillsammans med våra hippa reklamvänner som vi delar lokal med.

Intresserad? Maila jobb@greenhillrelations.se. Eller ring såklart.

Matti Palm

By

2013-01-23

Vill EU reglera filterbubblorna Facebook och Google?

2013-01-23 | By |

EU:s rapport om journalistiken i EU har blivit mest uppmärksammad för att Lettlands förre president Vaira Vike-Freiberga påstod att tränade apor förmodligen kan göra samma jobb som journalister, när hon presenterade den.

Men det finns även annat intressant från EU:s så kallade ”Media Task Force”. Vissa delar av rapporten känns visserligen som ett hopkok av plattityder och antaganden. Ett exempel: Det finns faktiskt en hel del forskning om huruvida digitaliseringen leder till ett mer homogent rapporterande. (Och sanningen är att ja, det har det hittills gjort, om man bara räknar med traditionella medier, men knappast om man tar med sociala medier.) Ändå säger rapporten att detta kan bli en effekt av en mediekris. I framtiden alltså.

En av de intressantare delarna av rapporten är diskussionen om sociala nätverk och sökmotorer skapar en filterbubbla, som leder till att EU-medborgarna i praktiken utsätts för någon sorts censur. Det här är såklart en diskussion som pågått så länge sökmotorer funnits. Jag brukar jämföra det med att man ibland läser en tidningsartikel som man inte egentligen ville läsa bara för att det är för trångt på frukostbordet för att man ska kunna bläddra. Och den artikeln visar sig vara intressant. Nya intryck är helt enkelt bra ibland. I andra ändan är att söka efter något man redan visste att man var intresserad av. Det perfekta sökresultatet är identiskt med sökfrågan, liksom.

Nu fungerar inte sociala nätverk och sökmotorer på det här sättet i praktiken. Mina vänner på Facebook och kanske framförallt Twitter hjälper mig att hitta intressant innehåll som jag inte hade en aning om att jag var intresserad av. Och ofta klickar man på den där Google-länken på grund av nyfikenhet och inte för att den redan bekräftar min inskränkta världsbild.

EU:s ”Media Task Force” är i alla fall orolig för min skull. Tänker EU göra något åt det? Det framgår inte av rapporten. Men man konstaterar att EU är den enda organisation som har möjlighet att göra något:

For these actors [= Facebook och Google], only the EU has the effective capacity to regulate them, given its role in competition policy and the transnational character of these actors.

 

Läs om rapporten i Resumé.

Aftonbladet

Wall Street Journal

Rapporten

 

Matti Palm

By

2012-11-01

Facebook lurade mig att klicka på…

2012-11-01 | By |

Strategin att skruva ned synligheten för Facebook-sidor i användarnas flöde och kombinera det med att sälja sponsrade inlägg är så irriterande att jag hoppas att Zuckerbergs skapelse får sig en törn. Inte för att det skulle vara omoraliskt (vilket det är) eller för att det kan tvinga ideella organisationer att betala mer än de planerat när de bestämde sig för att välja Facebook som primär kommunikationskanal. Nej, jag hoppas att Facebook får sig en näsbränna när de nu har försämrat upplevelsen för användarna.

När jag kom till jobbet i morse och öppnade Facebook (erkänn att du gör det ibland också) såg jag det här:

 

Facebook-flöde

 

Det såg ut som att mina två Facebook-vänner Joakim Jardenberg och Tobias Rydergren gillar en Samsung-TV som Telia säljer.

Det som hände sedan är lite pinsamt.

Jag hade inte druckit min första mugg kaffe. Jag läste inte det finstilta bredvid bilden. Tobias var, tills nyligen, chefredaktör på Testfakta och Joakim Jardenbergs TV borde ju vara något i hästväg. Nåväl. Jag klickade på bilden. Naturligtvis kom jag till ett helt menlöst erbjudande från Telia om att köpa en TV på avbetalning. TV:n var inte spännande. Det trådlösa bredbandet som man fick med på köpet har teleoperatörerna försökt slänga efter en de senaste tre åren. Kort sagt, erbjudandet skilde sig inte från de vanliga annonserna, förutom att jag råkade klicka på det.

Den finstilta texten borde naturligtvis ha varnat mig, eftersom inlägget var märkt som sponsrat och Joakim Jardenberg och Tobias Rydergren inte alls gillade den TV:n utan bara var två av de 25 000 personer som gillar Telias Facebook-sida.

Jag är inte ensam om att klicka oftare på sponsrade inlägg i flödet än på annonser. Här finns det ett exempel på att folk klickar 14 gånger så ofta på sponsrade inlägg som på annonser om ett motsvarande inlägg. Någon som tror att det beror på ett medvetet val från användarna? Eller är det någon annan än jag som känner sig lurad?

Vad är det som har hänt? Jo, sedan i våras erbjuds alla som har Facebooksidor att sponsra inlägg. Sedan någon månad tillbaka har det också kommit rapporter om att synligheten som inlägg på Facebook-sidor har i användarnas flöde har minskat.

Ryan Holiday (författare till den roliga boken ”Trust me I’m lying” om hur man lurar bloggare) beskriver det hela ganska slagkraftigt såhär:

”It reminds me of that episode of The Sarah Silverman Program where she discovers that the same manufacturer makes her potato chips, toilet paper and diarrhea medicine. Her conspiracy was more visceral, but it’s the same con that social media has discovered: cause a problem, then market the solution.”

Jag är inte moraliskt indignerad över att Facebook vill tjäna pengar. Dessutom tycker jag att det är helt OK att Telia marknadsför sina grejer på Facebook. Men jag ser några problem med den här förändringen:

  1. Det värsta är att Facebook-flödet kommer att bli mindre relevant. Inlägg som engagerar folk lämnar plats för inlägg som företag har betalat för. Företag behöver inte längre vara angelägna. Här talar jag nog lite i egen sak. Men Facebooksidorna riskerar att tas över av dem som köper läsare till kilopris, i stället för att hanteras av oss som arbetar med relationer och verkligt engagemang.
  2. Facebook förlorar i trovärdighet. Visst, Facebook har överlevt många förtroendekriser förut. Men här handlar det om förtroendet från kunderna, det vill säga företagen som betalar för att vi alla ska kunna använda Facebook. Efter att ha lockats att satsa pengar och engagemang genom att flytta stora delar av sina kundrelationer, marknadsföring och exempelvis kundtjänst, till Facebook med löftet om att det är gratis så ändras plötsligt reglerna på ett sätt som nog får företag att haja till. Än så länge ser nog de flesta en ökande trafik från Facebook och tjänar mer på att öka satsningarna än att hitta andra kanaler. Men samtidigt är det en risk som blivit synlig. Blir företagen gisslan hos Facebook? Richard Metzger beskriver det bra i blogginlägget: ”Facebook: I want my friends back”.
  3. Facebook tänker kortsiktigt. De pengar Facebook tjänar på förändringen idag kommer företaget förlora i morgon. Färre kommer att engagera sig i sin feed när innehållet urvattnas. Lurendrejeri (att folk klickar på en annons som de tror är ett riktigt inlägg) fungerar inte i längden.
  4. Användarna blir bärare av kommersiella budskap som de kanske inte är bekväma med. Hur känns det Joakim och Tobias? Och för ett seriöst varumärke som Telia kanske det känns lite riskabelt att lura mig att Joakim Jardenberg och Tobias Rydergren rekommenderar den här TV:n.

Sociala medier borde vara en möjlighet för företag att bete sig som folk. Förändringen av Facebook är ett steg i fel riktning.

Angående rubriken ”Facebook lurade mig att klicka på…” Jag erkänner. Egentligen borde den nog varit ”Förändringen av Facebook ett steg i fel riktning” eller något sådant. Men hade du klickat då? Svara ärligt!

Uppdatering: Nanok Bie skriver om frågan på svt.se.

Uppdatering 2: Podcasten Maktministeriet, Avsnitt 19, handlar om detta. Om ni inte redan prenumererar, så kan ni lyssna här.

Även Feber och DN skrev i helgen om frågan.

Matti Palm

By

2012-10-25

Greenhill nominerat till PR-priset Spinn

2012-10-25 | By |

Vi är stolta över att vi har blivit nominerade till ett Spinnpris, tillsammans med våra vänner på Unionen. Bidraget som vi tävlar med var ett av årets roligaste jobb, där vi bland annat fick möjlighet att berätta hela den svenska politiska bloggvärldens historia. Vi analyserade en miljon blogginlägg från 2007 fram till och med mars 2012.

Här, på Unionens blogg kan du läsa rapporten och se en rolig film.

Nu håller vi tummarna för att vi vinner pris på Spinngalan den 15 november. Under tiden jobbar vi vidare med bland annat rolig infografik på Unionen Opinion. Klicka på den här bilden och följ Facebookdebatten om föräldraledighet:

Läs mer om Spinn här, här och här.

Matti Palm

By

2012-07-04

Paneldiskussionen om politiska bloggar

2012-07-04 | By |

På onsdagen under Almedalsveckan deltog vi i paneldiskussionen ”Hur ser framtiden ut i den politiska bloggosfären?” Nu kan man se hela diskussionen på bambuser i tre delar: Del 1, Del 2 och Del 3.

Matti Palm på Greenhill var moderator.

Paneldiskussion om politiska bloggar

På bilden: Matti Palm, Greenhill, Johan Ulvenlöv, Unionen, Mary Jensen, minamoderatakarameller.se, Martina Lind, Politometern och Anton Johansson, Twingly.

 

Matti Palm

By

2012-06-28

Missa inte paneldiskussionen i Almedalen om den politiska bloggosfären

2012-06-28 | By |

Hur ser framtiden ut för den politiska bloggosfären? Det är rubriken på en paneldiskussion i Almedalen på onsdag där jag, Matti, kommer att vara moderator. Jag förväntar mig en grymt intressant diskussion med tanke på panelen vi fått ihop.

I panelen sitter ett drömlag i bloggkunskap. Bloggplats H12:s Martina Lind från Politometern, Johan Ulvenlöv, Unionen, Anton Johanson, Twingly och Mary X Jensen från minamoderatakarameller.se.

Vi ses!

Hur ser framtiden ut för den politiska bloggosfären? 

Arrangörer: Bloggplats H12 Wisby Strand och Twingly
Tid: Klockan 11.00-11.40, Onsdagen den 4 juli.
Plats: Bloggplats H12 Wisby Strand
Johan Ulvenlöv, Unionen
Martina Lind, Politometern och bloggplatsen
Anton Johansson, Twingly
Mary X Jensen, minamoderatakarameller.se
Moderator: Matti Palm, Greenhill Relations