I morse publicerades följande tweet på den politiska vilden och före detta Sverigedemokraten William Petzälls Twitterkonto:

Jag tänker nu avslöja spelet inom sd.

Och sedan efter några, åtminstone halvsanningar, om SD-politikers inblandning i den nya siten Avpixlat, som säger sig vilja axla den nedlagda Politiskt inkorrekts mantel och rota efter och namnpublicera invandrarbrott.

Sedan kom bomben:

Jag kan berätta att Söder och Åkesson har haft full insyn i allt som AB och Expressens reportrar hade i sin mail under mängder av år.

Och därefter publicerades ett antal lättkrypterade lösenord till ett antal journalisters påstådda mailkonton. Och sedan startade diskussionen på Twitter under etiketten #SDgate. Några beskriver Twitter-diskussionen som ett upprepande av lösa rykten utan grund och att folk hade gjort bättre i att hålla käften i stället för att sprida vidare okontrollerade uppgifter.

Den beskrivningen är felaktig. Rätt sätt att beskriva vad som hände var att Twitterdiskussionen på bara några timmar i sann Flashback-anda lyckades rota fram sanningen. Att Lisbeth Salander kapat Petzälls Twitterkonto för att smutskasta Sverigedemokraterna. Hon hittade ett antal reportrars adresser och eventuella lösenord i ett dokument som publicerades för ett antal veckor sedan och som innehåller användaruppgifter från Bloggtoppen.se. Listan finns för den som söker på nätet. Många använder säkert samma lösenord där som i sina mailadresser, trots att det bevisligen är en mycket dålig idé. Och trots att det hela faktiskt var ganska välplanerat, så lyckades det samlade Twittersverige på bara några timmar komma fram till sanningen.

Tre slutsatser för oss kommunikatörer:

• Twitterdiskussioner rotar fram sanningar, även om vägen dit kan vara lite högljudd och krokig så går det snabbt
• Nyheter kan bubbla upp och vara över långt innan Rapport börjar.
• Byt lösenord nu!
• En grej till: tänk dig för när du mailar journalister. Även om du har meddelarskydd så passar vissa hemligheter bättre på telefon.