SD dominerar inte alls i sociala medier (och Viagra-spam dominerar inte i e-posten)

Bilden som SvD-s politikreporter Tobias Brandel målar upp i dagens tidning är helt felaktig. Att hävda att Sverigedemokraterna dominerar i sociala medier är ungefär lika sant som att säga att mail framförallt används av dem som vill köpa Viagra. “Sitter du där och mailar? Har du impotensproblem?”

Vissa fakta som presenteras i artikeln stämmer. Men den huvudsakliga slutsatsen är faktiskt helt uppåt väggarna. Det är fel att bedöma Sverigedemokraternas prestation i sociala medier enbart utifrån deras egna kriterier på det här sättet. Då bryr man sig ju inte om vad sociala medier används till, att bygga relationer, övertyga och föra en politisk diskussion.

Låt oss exempelvis se hur Sverigedemokraternas länkar ser ut i en mätning baserad på Twinglydata som vi genomfört åt bloggnätverket Netroots (klicka för att se en större bild):

Så här ser SD-bloggarna ut på riktigt. Kartan visar ett mått på synlighet bland bloggar, hur de uppmärksammas av övriga bloggar, ett mått som liknar både Googles page-rank och den citations-analys som man använder för att titta på genomslag av vetenskapliga publikationer. Kartan visar tjocka streck mellan SD-bloggarna, vilket visar att de får extremt många länkar från sin egen lilla krets. Men den visar också att SD-bloggarna inte får länkar från särskilt många bloggar, eftersom “bubblorna” i kartan är mycket små. Det här mekaniska länkandet mellan några få bloggar kan göra statistiken skev om man inte väger in varifrån länkarna kommer, såsom såväl Knuff som Twingly, Politometern och Google gör på lite olika sätt. Såsom SD länkar här är snudd på att betrakta som spam.

Jag tror det är viktigt att de journalister som nu försöker beskriva partiernas ansträngningar i sociala medier inför valrörelsen dels lär sig att analysera de olika mått på synlighet som finns men framförallt även tittar på innehållet. På samma sätt som Viagra-mail faktiskt är ganska oviktiga jämfört med resten av e-posten i min inbox, så är inte mekaniskt länkande mellan några få bloggar särskilt intressant. Det är helt enkelt inte det som sociala medier handlar om. Det är inte så man övertygar och driver en politisk diskussion. Det är helt enkelt bara en fråga om att SD lyckats lura en reporter.

—

Andra som skrivit intressant om SvD-artikeln:

Brit Stakston, som är en av personerna bakom boken Politik 2.0, skriver att Sverigedemokraterna beter sig på ett sätt som skulle kritiseras starkt om något annat parti gjorde likadant.

Martina Lind, som står bakom Politometern skriver att SvD har ingen koll.

Johan Ulvenlöv på Netroots.

Calle Fridén, som pekar på att SD:s medlemssiffror i sin Facebook-grupp verkar manipulerade.

Welcome to the era of Guessperimentation

Läs Greenhill-medarbetaren Marit Woodys gästinlägg på Twinglys blogg om att experimentera i sociala medier och på realtidswebben. (Engelska)

Kändisarnas hemliga trick för att slå igenom bland sociala medier

Bloggare och bröst heta rubrikord

Händelser som bekräftar ens vilda teorier är värda att uppmärksamma. Och nu har tidningen Resumé en artikel med rubriken: Börsbolag erbjöd bloggare bröstförstoring Att börsbolag och bröstförstoringar är heta rubrikord är självklart. Men som jag skrivit tidigare gillar journalister verkligen bloggare i rubrikerna också. Och i det här fallet blev ju allitterationen så mycket bättre. 

Sen finns det säkert en hel del intressant att säga om innehållet i artikeln också. Men utan att läsa den konstaterar jag att det inte är bra blogg-PR att erbjuda bröstförstoringar mot fördelaktiga blogginlägg.

Paneldebatt om kommunikationen kring FRA

Välkomna till Pressklubben på en PR-pub ikväll, arrangerad av Svenska PR-företagen. Jag är med i panelen när FRA-frågan diskuteras. Alla får komma.

Välkommen till PR-pub 6 oktober Kvällens debattämne: “Kommunikationen kring FRA” Varför har debatten kring FRA blivit så het? Hur kommer det sig att regeringen missbedömt motståndet mot lagförslaget? På vilket sätt har bloggarna påverkat den mediala debatten? Vi kommer inte att debattera frågan om FRA är en god eller dålig idé, utan vi vill belysa de kommunikativa processerna och diskutera vad som har påverkat debatten. Vi har bjudit in en mycket intressant panel: Matti Palm, PR-konsult, Greenhill Relations, som har samarbetat med Twingly om en rapport om Bloggbävning som presenterades i dagarna. Den visar bl a hur bloggarna har påverkat FRA-debatten Martin Ådahl, chef på den liberala tankemedjan Fores, tidigare grundare till nyhetsmaganiset Fokus. Stig-Björn Ljunggren, statsvetare och debattör, numera omvärldsstrateg och rådgivare på Sund Kommunikation Anna Serner, tidigare VD på Reklamförbundet, numera VD på Tidningsutgivarna. Moderator: Tomas Linnala, välkänd ekonomijournalist och författare Plats: Pressklubben, Vasagatan 50, Stockholm Tid: Måndagen den 6 oktober kl 17.00 (debatten börjar kl 17.30) Entre = valfri beställing i baren! Passa också på att hitta er favoritöl bland de 300 ölsorter som finns i Pressklubbens sortiment. Och om ni vill avnjuta en trevlig måltid, har personalen alltid något gott att erbjuda. För ytterligare information: Catharina Jevrell, 070-313 23 26 Peter Ingvarsson, 070-674 02 18 Arrangör: Svenska PR-företagen - www.svenskaprforetagen.se

Bloggbävningen i medierna

Sveriges största pappersbloggare attackerar medborgarjournalistiken

Är det sant? Bloggar och gammelmedia har gift sig!

Är det en blogg? Är det en webbtidning? Nej det är Newsmill! Idag lanserades den nya blogghybriden av Karin Eder Ekman, PM Nilsson och Leo Lagercrantz i en stängd betaversion. Ett första intryck är att det här kan bli något riktigt bra. En stor svensk satsning på en svensk aggregerings/debattsite. En del ReadWriteWeb (fast samhällsdebatt i stället för teknik), en del Huffington Post och en del svenska debattörer som ska se till att traditionella medier bryr sig. (Ingen kan väl vid det här laget ha missat Jessica Zandén och Cecilia Gyllenhammars inlägg Jämställdheten kväver oss! )

Om det här nu ska vara en recension av en ny sorts mediekanal så måste jag också påpeka att det känns lite… ska vi säga mossigt? att låta Sam Nilsson hylla Lennart Swahn som toppnyhet en dag som denna. Glöm inte att logga in om du vill läsa artikeln. (Fast det vill du nog inte.)

Newsmill

En av de saker som gör en gladare är rutan lite längre ned på sidan med rubriken: ”Idag letar vi skribenter och bloggare till följande frågor”. Klicka och skriv.

Newsmill försöker kombinera kraften bland bloggare med det medvetna drivet hos journalistiken att överraska och styra läsarna på ett intelligent sätt. (Jag blev som sagt överraskad över Sam Nilsson/Lennart Swahn-artikeln.)

När Sveriges Radio intervjuade trion Karin Eder Ekman, PM Nilsson och Leo Lagercrantz om satsningen för ett tag sedan konstaterades att ”sådana här satsningar har man ju sett förr och de brukar ju aldrig hålla, så lycka till!”, typ. Eftersom jag lovat mig själv att inte vara negativ i onödan har jag hittat en ljusare framtid: Enligt Olle Lidbom på Den Vassa Eggen siktar man på 100 000 besökare i veckan. Det betyder att de ska nå upp till 17-åringen Kenza Zouitens nivå. Kan väl funka?

Twingly-seminarium om FRA-debatten

Jag och Martin Källström på Twingly kommer att hålla i ett seminarium om bloggdebatten kring FRA-lagen, som socialdemokraterna i riksdagen anordnar. Intressant Twinglystatistik utlovas.

Tid: Torsdagen den 18 september, kl 18-19.30

Plats: Bååtska rummet, Munkbroleden 17, 8tr

Alla är välkomna. Men det finns ett begränsat antal platser, så anmäl dig i tid till kristian.krassman (snabel-a) riksdagen (punkt) se.

Läs mer här: Twingly, Promemorian, Bloggtidningen, In Your Face,

Äventyr i Blogg-PR #2.1

OK, nu kommer jag föreslå en lite konstig sak, aningen tillspetsat kanske, för att jag är sen i diskussionen. Men man behöver faktiskt inte behandla journalister med samma respekt och kunskap som man behandlar bloggare.

Anledningen till att jag hävdar det är att Dojan på Newsdesk påstår att man ska behandla bloggare som man behandlar journalister.

Anledningen till att Dojan på Newsdesk säger det är att Fredrik Pallin på Mahir säger så här i Dagens Media:

- Man måste ha bättre koll på bloggar än på traditionella medier och då krävs ett genuint intresse. En blogg kan vara väldigt effektiv om nyheten är relevant. Ofta sprider sig det de skriver till andra bloggar och medier, men det beror också på vilken nyhet det är och hur exklusiv den är, säger Fredrik Pallin.

Och upprinnelsen till det citatet är att Nina Åkestam skrivit i sin blogg att PR-byråer inte borde kontakta bloggar som inte är intresserade av deras material, i det här fallet Bindefeld, som kontaktat en annan bloggare, Sandra Beijer, för att hon skulle visa Brolles nya video på sin blogg.

OK, sorry för den krångliga händelseutvecklingen. Men så blir det när man är sen att haka på en intressant diskussion.

Hursomhelst visar händelsen att man som PR-konsult, precis som Fredrik Pallin säger, måste ha bättre Fingerspitzengefuhl i kontakten med bloggare än med journalister. En journalist struntar i om en PR-konsult kommer med larviga förslag, journalisten lägger på luren eller slänger pressmeddelandet i papperskorgen och går hem till sig när dagen är slut. Om inte annat, så för att följa lagen om meddelarskydd. För en bloggare är däremot en fånig PR-invit ett utmärkt uppslag till ett blogginlägg. Blogginlägget om PR-konsultens klavertramp blir sedan legitimt för medierna att ta upp. Det är alltså på väg att bli ett dramaturgiskt standardgrepp bland journalister att skriva om PR-konsulter som gör bort sig i bloggvärlden.

Dojan har alltså fel och Pallin har rätt.

Så här skrev vi i mars om meddelarskydd bland bloggare.

Jonas Morian har också skrivit om det här.

Next Page »