Ett år med Obama – Marit Woody analyserar i P3:s Brunchrapporten

Idag är det ett år sedan Barack Obama tillträdde som USA:s president. Greenhills Marit Woody talade om Obama som kommunikatör i P3-programmet Brunchrapporten. Här kan du lyssna på programmet i efterhand.

En snabb sökning i mediedatabaserna ger en tydlig bild av hans storhet, även i Sverige; antalet omnämnanden i svenska medier är till och med fler än antalet omnämnanden av Fredrik Reinfeldt.

(Antalet artiklar under 2009 mätt med Agent25.)

Läs mer om Obamas ett år vid makten i SvD, DN.

PR-tips till alla skolbespisningar i hela Sverige

Lidingö Tidning gör i veckans nummer en klassisk nyhet av ett enkelt grepp. De har ringt runt till de företag som levererar skolmat till kommunens skolor och frågat vad det är i maten. Så här svarade de:

Sodhexo: “Hemligt.”

ISS: “Nix, en hemlis.”

Svarta Lådan: “Javisst berättar vi det. Kom hit och träffa oss så berättar vi allt.”

Tidningen gjorde ett trevligt reportage från Svarta Lådans storkök och publicerade lite knäppa pratminus från Sodhexos och ISS informationsnissar. Dessutom uttalade sig Mats-Erik “Hemlige kocken” Nilsson och påpekade att det var upprörande att barnen äter mat med hemliga tillsatser.

Vem tror ni vann? 

Ett tips till de två hemliga företagen ovan är att tänka igenom sin strategi för öppenhet. Snart kommer varenda lokaltidning i hela landet att göra om reportaget.

—

Har tyvärr inte hittat Lidingö Tidnings artikel på nätet.

Nu ligger artikeln uppe här. (Tack Marcus!)

Bloggare och bröst heta rubrikord

Händelser som bekräftar ens vilda teorier är värda att uppmärksamma. Och nu har tidningen Resumé en artikel med rubriken: Börsbolag erbjöd bloggare bröstförstoring Att börsbolag och bröstförstoringar är heta rubrikord är självklart. Men som jag skrivit tidigare gillar journalister verkligen bloggare i rubrikerna också. Och i det här fallet blev ju allitterationen så mycket bättre. 

Sen finns det säkert en hel del intressant att säga om innehållet i artikeln också. Men utan att läsa den konstaterar jag att det inte är bra blogg-PR att erbjuda bröstförstoringar mot fördelaktiga blogginlägg.

Paneldebatt om kommunikationen kring FRA

Välkomna till Pressklubben på en PR-pub ikväll, arrangerad av Svenska PR-företagen. Jag är med i panelen när FRA-frågan diskuteras. Alla får komma.

Välkommen till PR-pub 6 oktober Kvällens debattämne: “Kommunikationen kring FRA” Varför har debatten kring FRA blivit så het? Hur kommer det sig att regeringen missbedömt motståndet mot lagförslaget? På vilket sätt har bloggarna påverkat den mediala debatten? Vi kommer inte att debattera frågan om FRA är en god eller dålig idé, utan vi vill belysa de kommunikativa processerna och diskutera vad som har påverkat debatten. Vi har bjudit in en mycket intressant panel: Matti Palm, PR-konsult, Greenhill Relations, som har samarbetat med Twingly om en rapport om Bloggbävning som presenterades i dagarna. Den visar bl a hur bloggarna har påverkat FRA-debatten Martin Ådahl, chef på den liberala tankemedjan Fores, tidigare grundare till nyhetsmaganiset Fokus. Stig-Björn Ljunggren, statsvetare och debattör, numera omvärldsstrateg och rådgivare på Sund Kommunikation Anna Serner, tidigare VD på Reklamförbundet, numera VD på Tidningsutgivarna. Moderator: Tomas Linnala, välkänd ekonomijournalist och författare Plats: Pressklubben, Vasagatan 50, Stockholm Tid: Måndagen den 6 oktober kl 17.00 (debatten börjar kl 17.30) Entre = valfri beställing i baren! Passa också på att hitta er favoritöl bland de 300 ölsorter som finns i Pressklubbens sortiment. Och om ni vill avnjuta en trevlig måltid, har personalen alltid något gott att erbjuda. För ytterligare information: Catharina Jevrell, 070-313 23 26 Peter Ingvarsson, 070-674 02 18 Arrangör: Svenska PR-företagen - www.svenskaprforetagen.se

Sveriges största pappersbloggare attackerar medborgarjournalistiken

Är det sant? Bloggar och gammelmedia har gift sig!

Är det en blogg? Är det en webbtidning? Nej det är Newsmill! Idag lanserades den nya blogghybriden av Karin Eder Ekman, PM Nilsson och Leo Lagercrantz i en stängd betaversion. Ett första intryck är att det här kan bli något riktigt bra. En stor svensk satsning på en svensk aggregerings/debattsite. En del ReadWriteWeb (fast samhällsdebatt i stället för teknik), en del Huffington Post och en del svenska debattörer som ska se till att traditionella medier bryr sig. (Ingen kan väl vid det här laget ha missat Jessica Zandén och Cecilia Gyllenhammars inlägg Jämställdheten kväver oss! )

Om det här nu ska vara en recension av en ny sorts mediekanal så måste jag också påpeka att det känns lite… ska vi säga mossigt? att låta Sam Nilsson hylla Lennart Swahn som toppnyhet en dag som denna. Glöm inte att logga in om du vill läsa artikeln. (Fast det vill du nog inte.)

Newsmill

En av de saker som gör en gladare är rutan lite längre ned på sidan med rubriken: ”Idag letar vi skribenter och bloggare till följande frågor”. Klicka och skriv.

Newsmill försöker kombinera kraften bland bloggare med det medvetna drivet hos journalistiken att överraska och styra läsarna på ett intelligent sätt. (Jag blev som sagt överraskad över Sam Nilsson/Lennart Swahn-artikeln.)

När Sveriges Radio intervjuade trion Karin Eder Ekman, PM Nilsson och Leo Lagercrantz om satsningen för ett tag sedan konstaterades att ”sådana här satsningar har man ju sett förr och de brukar ju aldrig hålla, så lycka till!”, typ. Eftersom jag lovat mig själv att inte vara negativ i onödan har jag hittat en ljusare framtid: Enligt Olle Lidbom på Den Vassa Eggen siktar man på 100 000 besökare i veckan. Det betyder att de ska nå upp till 17-åringen Kenza Zouitens nivå. Kan väl funka?

Bo Hedin: “Journalister är en del i ett bredare informations­flöde”

Svenska Dagbladets chefredaktör för nätutgåvan, Bo Hedin, har en framsynt inställning till bloggar och medborgarjournalistik. Så här säger han i en intervju i den egna tidningens Idagsida:

“Vi journalister måste inse att det tolkningsföreträde som vi än så länge haft relativt ostört inte gäller längre; journalister är en del i ett bredare informations­flöde. Men det kommer att göra journalistiken och samhällsdebatten mer spännande. Behovet av professionella journalister – som kan avslöja, sammanställa och förklara – kommer inte att minska, tvärtom. Framtiden för traditionella medier avgörs av förmågan att anpassa sig; att ­förena kraften i den egna, professionella journalistiken med kraften i de icke-­traditionella medierna.”

OK, det var några dagar sedan artikeln publicerades. Men jag kom att tänka på den när jag läste Kristofer Björkmans blogginlägg om att danska redaktörer inte är särkskilt intresserade av medborgarjournalistik. Bara 16,7 procent av redaktörerna som deltog i undersökningen tycker att bloggar är “mycket viktiga”. Undersökningen gjordes av Update, vid Danmarks Journalisthøjskole. Däremot gillade redaktörerna kommentarer.

Ny blogg om offentlighetsprincipen

En ny blogg för oss som är intresserade av offentlighetsprincipen har just startats av journalisten Backa Elias Bondpä. Bloggen heter helt enkelt Offentlighetsprincipen. Tipset kommer från Mymlan.

Äventyr i blogg-PR #2 – Inget meddelarskydd i bloggvärlden

”Största problemet, tycker jag mig se, är att ingen vågar kommunicera direkt med bloggosfären vid lanseringar o dyl”, skrev Anton Johansson i en kommentar till mitt inlägg om bevakning av bloggar. Och vad är företagen rädda för? Egentligen? Vad gör att de som är vana vid att kommunicera med traditionella medier börjar skruva på sig så snart ordet bloggar nämns? En del av svaret handlar om meddelarskyddet. Eller snarare bristen på meddelarskydd.

Vad meddelarskydd är beskrivs kort och koncist på åklagarmyndighetens webbplats:

”Meddelarskydd

Detsamma som anonymitetsskydd, dvs. ett skydd enligt Tryckfrihetsförordningen för personer som lämnar uppgifter för publicering i tidningar och författare till tryckta skrifter. Varken enskilda personer eller (i regel) myndigheter får forska efter personens namn. Det är straffbart att lämna ut namnet, om personen vill eller kan antas vilja vara anonym.”

För journalister är meddelarskyddet heligt. Inte för bloggare. En journalist som avslöjar en källa får med stor sannolikhet sparken. Det finns flera exempel på hur bloggare inte använder sig av meddelarskydd. Som när Isobel Hadley-Kamptz avslöjade att en PR-konsult tipsat henne om en film på Youtube som sammanfattade Mona Sahlins snedsteg. Isobel Hadley-Kamptz uppfattade det hela som ett fult motspinn och valde att skriva om tipset i sin blogg. Nu avslöjade inte Isobel Hadley-Kamptz vem PR-konsulten var. Men hennes avslöjande ledde snabbt till att andra bloggare hakade på och snart var konsultens namn ute också.

Det är lite ironiskt att Isobel Hadley-Kamptz är journalist på Expressen också. Expressen hade knappast låtit publicera något som riskerar att uppfattas som att man hänger ut någon på det sättet. PM Nilsson hade i bästa fall bara tagit Isobel Hadley-Kamptz i örat om hon föreslog att man skulle hänga ut en tipsare. Inte bara är det ett brott mot Tryckfrihetsförordningen; för en tidning är det också avgörande att eventuella tipsare inte blir avskräckta. Det ligger liksom i tidningens affärsidé att folk vågar höra av sig, även sliskiga PR-konsulter med blanka kostymer, back-slick och ett överlägset fångrin ska känna sig säkra.

Ett annat exempel på en liknande händelse är när bloggarna Syrran och Matälskaren skriver om en PR-konsult på Hill & Knowlton som mailat dem i samband med att bananföretaget Chiquita avskedat två arbetare som påpekat missförhållanden.

Gör de här bloggarna fel? Gör de något olagligt? Omfattas även PR-konsulter av tidningarnas meddelarskydd? Svaren på de frågorna är njä, nej och ja.

Bloggarna kan göra som de vill. De har varken en moralisk eller juridisk skyldighet att iaktta meddelarskyddet. De skriver ju för sin egen skull. Däremot kanske de avskräcker andra från att tipsa dem om något intressant om de gör på det här sättet. Där en tidning tänker ”anonymitetsskydd” tänker en bloggare ”öppenhet” och publicerar ett mail som vilken kommentar som helst. Och den här öppenheten som bloggare står för är ju också en av de mest positiva sakerna med bloggar. Men kanske borde de bloggare som uppmuntrar till tips påpeka om de iaktar meddelarskydd eller inte.

Däremot omfattas inte bloggare av samma regler som tidningar ännu; även om JK har föreslagit en samordning av reglerna för tryckta medier och andra.

—

Det finns också ett gränsdragningsproblem när det gäller meddelarskyddet och bloggar. Både Magnus Ljungkvist och Jonas Morian har stoppat anonyma kommentarer (läs varför här och här) i sina bloggar. Samtidigt publicerar Magnus Ljungkvist grävande reportage i sin blogg och Jonas Morian har intervjuat politiska profiler i TV för publicering på Youtube. Innebär det att de arbetar som journalister och iakttar meddelarskyddet eller innebär de att de iakttar bloggvärldens öppenhetsprincip? En annan blogg som hamnar i gränslandet är Niklas Svenssons Politikerbloggen Politikerbloggen, däremot, anger på sin webbplats att meddelarskyddet gäller.

—

Sammanfattningsvis kan man säga att skillnaden i hur tryckta medier och bloggar behandlar meddelarskyddet är ett exempel på varför många företag är rädda för att kommunicera med bloggare. Inte för att deras största önskan är att skicka en massa spam till bloggare i skydd av meddelarskyddet, utan för att de helt enkelt inte känner igen sig i hur bloggare tänker.

Men två bra saker krockar- meddelarskyddet och öppenheten.

Bloggande CNN-producent får sparken

Medier och bloggar har ett på/av-förhållande. Jag kommer att tänka på Elizabeth Taylor och Richard Burton.  Eller Peter Dalle och Lena Endre i filmen Ogifta par. Medierna verkar helt enkelt inte riktigt veta om de gillar bloggar eller inte.

Ett bra exempel på när medier inte gillar bloggar är när CNN-producenten Chez Pazienza, som arbetade på American Morning, fick en hjärntumör för några år sedan började han blogga medan han återhämtade sig efter operationen. För några dagar sedan fick han sparken. CNN har nämligen en regel att man inte får skriva för någon annan.

Här kan man läsa hur det gick till.

Next Page »