Det sticker i ögonen på framförallt gamla medieföretag. Så den senaste tiden har just flera medieföretag vänt sin frustration mot sökmotorjätten. AP, TT, The Guardian och i helgen skrev DN:s Peter Wolodarski ett inlägg där han jämför Google med The Pirate Bay:

“Affärsidén är lika lysande som The Pirate Bay – man tjänar pengar på någon annans arbete utan att det kostar något. Men modellen förutsätter att det finns andra som är villiga att stå för notan.”

Jag förstår inte riktigt hur Peter Wolodarski kan mena att Google “tjänar pengar på någon annans arbete”. Tänk på Pressbyrån som kan sälja ett exemplar av DN för 15 kronor men säkert inte betalar så mycket för den. Google fyller här en liknande funktion i distributionskedjan på internet.

Sökmotorer är helt enkelt en del av infrastrukturen på internet.

När Peter Wolodarski skriver att “modellen förutsätter att det finns andra som är villiga att stå för notan”, skulle man precis lika gärna kunna vända på det. Ska tidningarna egentligen inte stå för Googles kostnader? De har ju satsat stort på det traditionella distributionsnätet.

Hursomhelst är deltagandet i sökmotorer högst frivilligt. Som Mikael Zackrisson på VA påpekar finns det faktiskt enkla sätt att slippa bli indexerad i Googles sökmotor. Vilket visserligen är korkat, framförallt eftersom man missar en hel del trafik. Men dessutom förlorar man en bra syndabock, såhär i kristider.

Läs mer här i Twinglys blogg.

Eller läs TechCrunch-artikeln om lanseringen från igår kväll.

Jag gör samma sökning på Eniro Nyhetssök. 3400 artiklar under samma tidsperiod.

Hur kan det komma sig? Läs vidare!

När vi startade omvärldsbevakningstjänsten Agent25 anlitade vi en av de mest ansedda advokatbyråerna på upphovsrätt, Danowsky & Partners. Bland annat hävdade de att få nyhetstexter har verkshöjd. Särskilt kortare notiser, telegram, TT-grejer. Det innebär att nyhetstexter ofta följer en så mallad form att två personer helt enkelt skulle kunna skriva exakt likadant om de skrev samma nyhet.

OK, tänkte vi. Men vi ville ju ändå vara kompisar med tidningarna, eftersom vi ville kunna indexera deras webbmaterial utan att de på teknisk väg skulle blockera oss, så vi bestämde oss för att bara visa några hundra tecken av varje artikel. Ett så kort utdrag borde ha ännu svårare att bedömas ha verkshöjd. Våra intressen sammanföll här med tidningarnas, vi visade bara ett kort sammandrag och länkade sedan till artikeln hos tidningen. På samma sätt tänker sökmotorerna när de visar korta utdrag av sidorna man sökt efter.

Och tidningar och andra digitala medier tyckte att det vi gjorde var bra. Utom TT. TT säljer nämligen egna omvärldsbevakningstjänster. Så Agent25 blev en hård konkurrent. Genom att indexera alla TT-telegram och andra nyhetstexter som tidningar publicerade på Internet var ju Agent25 ofta snabbare än ”Sveriges enda nyhetslarm i realtid”, som TT kallar sin tjänst.

Så efter ett tag ville TT träffa mig.

”Vi tolererar inte nyhetspirater”, fick jag veta.

Jag berättade att vi faktiskt var så snälla att vi tog bort källor som ville att vi gjorde det. (Enbart en källa, Eskilstuna-Kuriren ville att vi inte skulle indexera dem.)

Men TT nöjde sig inte med det. TT ville alltså ha betalt två gånger för sina nyheter, dels från tidningarna själva och dels från när Agent25 indexerade TT-nyheten på varje tidning. Observera att vi inte indexerade TT:s egen webbsida. Genom ett snårigt resonemang, som jag så här många år efteråt inte riktigt kan komma ihåg så kom TT fram till att ”alla nyheter i Sverige kommer från TT”. Vi som har arbetat på landsortstidning vet att det inte är helt överensstämmande med verkligheten. När vi hade en bra egen nyhet så skickade vi den nämligen till TT och fick som tack 50 kronor som vi kunde använda för att köpa sprit till journalistklubbens årliga fest. Det här var på 1990-talet, så jag antar att arvodet höjts lite, även om spriten inte blivit så mycket dyrare. Men vår nyhet copy-pastades i alla fall ordagrant in i TT-flödet.

Hursomhelst. Åter till Agent25. TT ville ha pengar och vi bestämde oss för att förhala processen. Vi trodde visserligen inte att TT skulle kunna vinna mot oss i en eventuell tvist. Men vi ville inte uppfattas som bråkmakare. Förhalningstaktiken visade sig vara lyckad. Fyra VD:ar på TT hann komma och gå och TT tänkte över sin Internetstrategi ungefär lika många gånger, och kom fram till samma sak varje gång:

”Det är orättvist att Agent25 tjänar pengar!”

”Då får ni stoppa Google också”, sa vi.

”Men dom är ju gratis”, svarade TT.

Jag vet inte exakt hur turerna gått mellan TT och Agent25 sedan vi sålde företaget till Bisnode för över ett år sedan, men jag kan konstatera att Agent25 fortfarande har webbnyheter från TT medan Google News inte har det. Så antagligen betalar Agent25 numera, tillsammans med Eniro Nyhetssök. Medan Google inte betalar.

Vad är det för dåligt med det här då? Om TT hotar Google så att de rensar bort så gott som alla TT-texter så är det väl en sak mellan de två företagen?

Nej, faktiskt inte. Yttrandefriheten på Internet är ju viktig. Men Internet är jättestort. Utan sökmotorer finns man inte. Sökmotorer är alltså en del av infrastrukturen som måste fungera för att yttrandefriheten på Internet ska fungera.

Och även om TT inte är ursprunget för alla svenska nyheter så står TT för en viktig och stor del av nyhetsflödet. Och särskilt landsortstidningar lutar sig mot TT för att få inrikes- och utrikesmaterial. Därför borde inte TT få stoppa de som använder Internet från att hitta det här materialet.

Så här säger Lars Kilander, VD på Mäklarsamfundet till Metro:

Är inte konkurrens bra för konsumenten?
– Det spelar inte så stor roll. Det är bäst om allting finns på ett och samma ställe.

Tidigare stämde också Blocket webbplatsen Allaannonser.se på ungefär liknande grunder. Och när vi startade omvärldsbevakningstjänsten Agent25 inträffade även då något liknande.

Agent25 är en omvärldsbevakningstjänst för nyheter. Så i stället för att indexera bostäder, som Booli, bioprogram, som Biotider eller hela Internet, som Google, så gör Agent25 nyheter sökbara. När vi lanserade Agent25 var det i alla fall en hel del tidningar som hörde av sig till mig. Ungefär så här gick diskussionen:

Tidningen: Tar ni vårat innehåll?

Jag: Vi spindlar ert innehåll och stoppar det i vår sökmotor.

Tidningen: Sprider ni vårat innehåll till andra?

Jag: Njäe, vi ger dem bara rubriken, några rader av texten och en länk till er artikel.

Tidningen: Jaha, bra. Lycka till!

Mellan åren 1998 och 2007 var det bara två svenska källor som inte ville vara med. Eskilstuna-Kuriren, anammade någon sorts bruksmentalit och tyckte att det var moraliskt fel att Agent25 tjänade pengar. Och TT, som förlorade kunder till Agent25. Alla andra medier, utan undantag, förstod att det var bra att Agent25 länkade till dem. (Här bortser vi från Norge, Danmark och Tyskland, som är värt en historia i sig.)

Åter till konflikten mellan Booli och Mäklarsamfundet. Det är självklart att Mäklarsamfundets söktjänst känner sig hotad av Booli. Det är ju en mycket bättre tjänst! Testa själva.

Trots att det till och med för många blivit en livsstil att söka bostäder på Internet så har ju Hemnet knappast förbättrats något sedan tekniken hackades ihop ute i Estline-Terminalen i Frihamnen på 1990-talet. Därför förstår man om Hemnet lite yrvaket försöker ruska av sig den piggare Booli och återgå till sakernas ordning. Och, precis som SF, TT och Blocket gjort före dem, gnälla till varandra i fikarummet: “Det är inte lätt att vara stor, gammal och dålig.”

Uppdatering: På grund av uppmärksamheten som Mäklarsamfundet gett Booli genom att uppmana till bojkott, så har Booli fått så många nya besökare så att de varnar för driftstörningar på sin site.