PR-byrå Stockholm - Greenhill Relations

“Det räcker inte bara att ha en superbra affärsidé idag – man måste vara kommunikatör också”

Clara Fröberg — Mon, 19 Dec 2011 10:46:16 +0000

Sabina and friends är ett ungt företag som startade sin verksamhet i augusti 2010. Företagsidén är att hyra ut design- och modekläder på prenumeration – något som ligger helt i linje med miljötänket kring konsumtion idag. Deras affärsidé rankas högt bland trendspanare och det var genom en artikel i Dagens Industri om framtidens tjänster som de tre entreprenörerna fick sin idé. Idag driver de sin verksamhet från ett showroom på Östermalm i Stockholm, och har en medlemsklubb med modeintresserade kvinnor. Abonnemangen har olika prisnivå beroende på hur många plagg som plockas ut per månad och det går även bra att hos företaget handla och sälja vintagekläder och köpa smycken och väskor. Greenhill Relations Clara Fröberg har hjälpt Sabina and friends att komma igång med sociala medier för att nå ut till potentiella kunder och etablera sig som varumärke. Greenhill har även hjälpt till med medieträning och kommunikationsrådgivning.

Unni Warner, Åsa Nilsson och Diana Rönnögård

Vari låg utmaningen kommunikationsmässigt när ni startade?
- Vi behövde tala om för folk att vi fanns och lära oss allt från grunden, hela tänket, säger Diana Rönnögård, delägare och en av grundarna av Sabina and friends. För oss var det helt nytt att sprida sin företagsidé på det här sättet. Men det är ett jättebra sätt att nå ut – dessutom hänger vår målgrupp i de sociala medierna så det är viktigt att vi också gör det.

Med hjälp av Greenhill Relations startade Sabina and friends en blogg, en Facebook-sida och ett Twitterkonto.

Kan du ge några exempel på hur ni har jobbat med PR i sociala medier?
- Vi har ju fått lära oss att hela tiden skriva om våra nyheter på vår blogg, men även vad vi gör om dagarna – både privat och med företaget, säger Diana Rönnögård. Att våra kunder kunde vara intresserade av att läsa om våra fritidstips var en nyhet för oss. Vi har även lärt oss om tänket kring att svara på frågor och vara tillgängliga och öppna, försöka visa bilder på våra plagg och produkter, sprida nya samarbeten och ibland skapa små, roliga tävlingar för att erbjuda något extra. Vi har även kommit igång med nyhetsbrev där vi ger extra erbjudanden till våra medlemmar, till exempel att de kan komma ner till oss med sina vänner och ha en after work med klädprovning. Ett bra sätt för oss att synas och träffa nya människor. Att nätverka och vara sociala, hela tiden och överallt är väl den största lärdomen vi har fått med oss!

Vad har varit den största utmaningen kommunikativt?
- Att göra det själva. Och att hela tiden tänka kommunikation i alla sammanhang och att skriva hela tiden. I början fick vi mer hjälp men nu kör vi en liten julkampanj helt själva så vi har lärt oss mycket på det här året. Det räcker inte bara att ha en superbra affärsidé idag – man måste vara kommunikatör också om man vill nå ut.

Faksimil Vi i Vasastan

Vilken aktivitet har varit mest lyckad för er?
- Samarbeten med andra företag och mingel, som till exempel när vi ordnade en pressträff och ett mingel tillsammans med smyckesmärket Push La Kokett som vi tog in till försäljning nu i höstas, säger Diana Rönnögård. Då fick vi flera nya medlemmar.

Faksimil Dagens Industri

Ni har fått otroligt mycket press, har det påverkat er verksamhet positivt?
- Absolut, senast förra veckan fick vi ett mail av en potentiell ny medlem som skrev: “nu har jag hört talas om, och läst om er så många gånger att jag måste bli medlem”. Vi har även varit omnämda i olika trendrapporter, i de flesta stora tidningar och tidskrifter och på förstasidan av Dagens Industri. Det märks när tidningarna skriver för då rasslar det till i mailkorgen. Så att ha etablerat vårt varumärke har vi definitivt lyckats med på ett år – folk känner till oss idag.

Faksimil Expressen

Det är inte lätt, när det är svårt

Eleonora Hansi — Thu, 15 Dec 2011 13:56:11 +0000

Vår bostadsrättsförening består av 22 lägenheter i samma trappuppgång. Vi springer på varandra på daglig basis, möts vid gemensamma städdagar varje halvår och har en trevlig styrelse som gör sitt bästa för att alla ska ha det bra. Med andra ord är vi lite som ett välmående mindre företag, där medarbetarna dessutom har fysiskt nära till varandra.

Kommunikation borde alltså inte vara ett problem.

Ändå pyser och pyr det av irritation i huset just nu, när en oannonserad skorstensrenovering retar gallfeber på grannarna. De öppna spisarna är igentejpade mitt i bästa eldningssäsongen, det bullrar sent inpå kvällarna från tak och vind, och smutsen och stöket i trapphuset är påtaglig.

Framför allt är informationsbristen total och alla skyller på alla. Den-och-den borde ha satt upp en lapp, skorstensbolaget borde ha skickat ut ett brev, styrelsen borde ha ringt på hos samtliga berörda. Och trots en hetsig mailkonversation verkar ingen bli klok på vad som egentligen gäller. Vem har beställt jobbet? När ska det egentligen vara klart? Och varför är just jag drabbad, när grannen slipper?

I ett mikroperspektiv är detta ett slående exempel på att kommunikation inte är enkelt. I en utmärkt debattartikel uppmanar Sylvia Nylin, avgående VD för Sveriges Informationsförening, alla professionella kommunikatörer att stå upp för sin yrkeskunskap. Enligt Nylin finns det nämligen en utbredd föreställning om att det är lätt som en plätt att informera korrekt och vara tydlig och transparent. Kan man skriva och prata så kan man väl informera – det är inget som suspekta PR-byråer ska behöva anlitas och betalas för.

Visserligen skulle jag väl inte gå så långt som att uppmana vår skorstenskrisande bostadsrättsförening att anlita en PR-byrå. Men nog vore det klokt att åtminstone utse en informationsansvarig. Det finns nämligen inget suspekt i att ta kommunikationsfrågor på allvar, det är tvärtom något som alla företag borde göra. Och det allra helst innan organisationen har brakat samman av missförstånd, anklagelser och förvrängda budskap.

Sängkammarscenen som fick Reinfeldt på fall

Matti Palm — Tue, 15 Nov 2011 10:45:29 +0000

Här är ett filmmanus som jag tänkte försöka pitcha till en lämplig Hollywoodproducent:

[Sängkammarscen.]

En kvinna beklagar sig för sin man. Hon har råkat ut för något riktigt jobbigt. Mannen förklarar för henne att det inte är så farligt när man ser på problemen ur ett större perspektiv och att det dessutom finns logiska lösningar som kan hjälpa henne. Kvinnan blir inte glad, något som förvånar mannen. I stället för att tänka att hennes problem inte är så allvarliga och att det finns lösningar, så känner hon sig nu sviken av sin man. Kvinnan ville ju att mannen skulle hålla med och förstå hur hon hade det. Dessutom känns det lite nedlåtande att höra att man överdriver sina problem. Hon lämnar mannen och upplever en hel del äventyr (under en timme eller så) innan mannen inser sina brister och paret återförenas. Slut!

Nåväl, ni har säkert redan sett den här filmen i åtskilliga varianter. Det återkommande temat att empatilösa män inte kan kommunicera med sina känsligare kvinnor är en klassisk schablonbild om kommunikation som vi PR-konsulter kan lära en hel del av.

Exempelvis borde Fredrik Reinfeldt ha sett min film innan han uttalade sig så såhär om Carema Care-skandalen igår:

- Vi tar detta på allvar men jag tror att det här handlar om enskilda fall där det inte har fungerat bra.

Man kan fråga sig varför han sa så. (Eller som Schlingman kanske tänkte: varför i helvete han sa så.)

I det här fallet har svenska folket upptäckt att äldre vanvårdas för att chefer ska få bonus och resten av pengarna slussas ut ur landet. Den viktigaste frågan man vill ha svar på är om de högst ansvariga förstår allvaret i situationen.

Eftersom vi ändå rör oss i en fiktiv Hollywoodvärld, så kan jag ta mig friheten att skriva om manus lite. Så varsågod! Här kommer en ny variant att använda på nästa medieträning i Regeringeskansliet.

- Jag blev upprörd när jag läste om detta. Jag kan tänka mig hur fruktansvärt det måste vara att vara gammal och svag och bo på ett äldreboende där man bara behandlas som en påse pengar och inte en människa. [Tankepaus - låt blicken vandra mot fjärran och försök se ut som en hundvalp.] Det kan måhända vara ett undantag, men varje gång det händer är en gång för mycket. [Se bister ut. Som en statsminister.]

—

Lite grundläggande kommunikationsråd till Fredrik Reinfeldt
- Du behöver inte försvara allt. Ibland kan du få vara arg över något som är uppenbart fel, även om du själv är ansvarig. (Fråga Anders Borg hur man gör!)
- Att visa empati brukar inte kosta något. Tvärtom är det ofta klädsamt att försöka se saken ur de drabbades perspektiv.
- Journalister kommer inte att ta med allt du säger. Du måste vara beredda att kunna stå för varje uttalande för sig.

—

Läs om Reinfeldts uttalanden:
Aftonbladet, Aftonbladet, Aftonbladet
SvD
Expressen

Läs mer om vår medieträning här.

Drevet går – om att hantera medier

Clara Fröberg — Wed, 09 Nov 2011 14:50:04 +0000

Igår lyssnade jag på den senaste P3-dokumentären: Tobleroneaffären av Manuel Cubas och Isabell Höjman.Mona Sahlin fick 16 år senare ge sin syn på det händelseförlopp som 1995 fick Sverige vice statsministerlöst och ordet Tobleronepolitik att myntas.Mona Sahlin berättar i en intervju om hennes första konfrontation med den Expressen-journalist som krävde det första utdraget från hennes regeringsbetalda kreditkort. Hon berättar hur hon blev så paff av frågorna han ställde att hon bara började prata, “och när man inte är förberedd blir det lätt att man blandar ihop datum och summor och i efterhand förstod jag ju att jag i och med det gjorde hela saken värre, för när man svarar fel framstår det som att man ljuger”. Jag undrar hur de första rubrikerna hade varit om Mona Sahlin när journalisten ringde hade sagt att hon inte kunde prata exakt just då, kunde hon ringa upp vid ett annat tillfälle? Förhoppningsvis hade hon då ringt en rådgivare och pratat igenom hela situationen först.Det är väldigt bra att vara förberedd när man pratar med en journalist. Och ett av våra första råd vid en medieträning brukar vara just det: när en journalist ringer och vill göra en intervju – fråga vad de vill och be att få ringa upp senare. Förbered dig inför samtalet, bestäm i förväg vad du vill säga och prata igenom det med någon.

En av sakerna vi erbjuder på Greenhill är medieträning. Du behöver inte ha en kris att hantera i medier för att det ska vara nyttigt. Det kan vara bra ändå att veta vad ni vill prata om i det offentliga. Vilka frågor vill ni lyfta fram om er organisation? Vilka vill ni nå? Och hur är det att få en mikrofon i ansiktet, hur reagerar du på det? Under vår medieträning går vi igenom hur medier fungerar och hur journalister jobbar. Vi tränar även på intervjusituationer som vi filmar och sedan tittar vi på det tillsammans. Det brukar vara väldigt uppskattat att ha provat på det hela i en utbildningsmiljö – innan det händer på riktigt. Dessutom ger det ovärderlig kunskap om hur man kan uppfattas av andra. Att svara på ett genomtänkt och bra sätt är inte alltid så lätt som man kan tro.

—

Läs mer om vår medieträning här.

Matti pratar blogganalys hos Twingly

Matti Palm — Mon, 07 Nov 2011 13:38:28 +0000

I förra veckan berättade vi att Greenhill tillsammans med Twingly kommer att starta en utbildning i blogganalys. Nu kan ni läsa en intervju med mig på Twinglybloggen. Märks det att jag är taggad?

Läs intervjun på engelska.

Apropå utbildningen i blogganalys: Vi håller just på att bestämma datum för de första kurstillfällena. Är du nyfiken på kursen? Hör av dig på blogganalys@greenhilrelations.se.

Läs mer om utbildningen här.

Idag startar vi utbildning i blogganalys

Matti Palm — Wed, 02 Nov 2011 09:28:17 +0000

Idag startar vi en utbildning i blogganalys tillsammans med Twingly. Kursen riktar sig till alla kommunikatörer och informationsspecialister som vill få en grundlig förståelse för hur bloggosfären inom ett visst område fungerar. Även exempelvis PR-konsulter som vill göra analyser för sina kunder är hjärtligt välkomna.

Vi på Greenhill har arbetat i många kundprojekt som inletts med en analys av bloggar och andra sociala medier. Det ger ofta en gedigen grund att stå på och kan ofta ge svar på frågor som: Vilka är de viktigaste bloggarna inom mitt område? Vilken roll bör vår organisation ha om vi vill få bloggare att engagera sig i oss eller en viss fråga? Hur kan vi få större genomslag för vår egen bloggsatsning?

Vi kommer också ha möjlighet att skräddarsy kurser för organisationer och företag.

Läs mer om kursen här.

Vi kommer att sätta upp ett antal datum då kursen kommer att hållas. Men hör av dig redan nu, om du är intresserad av att få en plats tidigt eller vill diskutera en skräddarsydd kurs: blogganalys@greenhillrelations.se

—

Idag skriver Dagens Media om Twingly Insight, det verktyg som vi kommer att använda i utbildningen.

Läs också Twinglys pressmeddelande och blogginlägg om utbildningen. Och Twinglys blogginlägg om nya Twingly Insight-tjänsten.

Matkrig i bloggosfären

Eleonora Hansi — Thu, 27 Oct 2011 14:09:27 +0000

Det senaste dygnet har vi kunnat följa en redig tomatkastning i matbloggosfären. Allt började med att Muttis grossist i hårda ordalag hyvlade av en matbloggare som kritiserat Muttis ketchup. Detta skedde i grossistens egen blogg, som inte helt uppenbart – men inte heller helt dolt – är kopplad till företaget. Pang var kriget igång. Den förorättade matbloggaren spred blixtsnabbt ordet via sin blogg, via Twitter och via Facebook, och fick på kort tid med sig mängder av människor som svor att sluta köpa Muttis produkter. Knappt ett dygn senare gjorde grossisten en pudel, bad om ursäkt och lovade bot och bättring.Varför blev då bloggosfären så uppretad? Jo, för att:

Kritiken ansågs komma från ett företag, inte från en privatperson.
I matbloggosfären håller man normalt sett en vänlig ton
Matbloggare i allmänhet gillar Mutti – och blev därför besvikna när en representant för varumärket betedde sig illa

Slutsats:
Sociala medier är kommunikationskanaler som kan nyttjas både privat och professionellt. Samtidigt kan de flesta av oss kartläggas genom en snabb googling. Därför ska man utgå från att om man bloggar eller twittrar i sitt eget namn, så gör man det per definition även som representant för sitt företag. Alltid, och utan undantag.

Därmed går det inte att ocensurerat spy galla i sociala medier, inte om man är mån om sitt levebröd, i alla fall. Det går inte ens om man tycker att man är lite av en underdog som slåss mot större och starkare konkurrenter – för det perspektivet har sällan omvärlden. Det man däremot kan göra, är att be om ursäkt när man felat. Nu när Muttis grossist har gjort detta, håller vi tummarna för att matbloggarna också är beredda att förlåta.

Lisbeth Salanders misslyckade kapning av Petzälls Twitterkonto

Matti Palm — Tue, 25 Oct 2011 14:04:12 +0000

I morse publicerades följande tweet på den politiska vilden och före detta Sverigedemokraten William Petzälls Twitterkonto:

Jag tänker nu avslöja spelet inom sd.

Och sedan efter några, åtminstone halvsanningar, om SD-politikers inblandning i den nya siten Avpixlat, som säger sig vilja axla den nedlagda Politiskt inkorrekts mantel och rota efter och namnpublicera invandrarbrott.

Sedan kom bomben:

Jag kan berätta att Söder och Åkesson har haft full insyn i allt som AB och Expressens reportrar hade i sin mail under mängder av år.

Och därefter publicerades ett antal lättkrypterade lösenord till ett antal journalisters påstådda mailkonton. Och sedan startade diskussionen på Twitter under etiketten #SDgate. Några beskriver Twitter-diskussionen som ett upprepande av lösa rykten utan grund och att folk hade gjort bättre i att hålla käften i stället för att sprida vidare okontrollerade uppgifter.

Den beskrivningen är felaktig. Rätt sätt att beskriva vad som hände var att Twitterdiskussionen på bara några timmar i sann Flashback-anda lyckades rota fram sanningen. Att Lisbeth Salander kapat Petzälls Twitterkonto för att smutskasta Sverigedemokraterna. Hon hittade ett antal reportrars adresser och eventuella lösenord i ett dokument som publicerades för ett antal veckor sedan och som innehåller användaruppgifter från Bloggtoppen.se. Listan finns för den som söker på nätet. Många använder säkert samma lösenord där som i sina mailadresser, trots att det bevisligen är en mycket dålig idé. Och trots att det hela faktiskt var ganska välplanerat, så lyckades det samlade Twittersverige på bara några timmar komma fram till sanningen.

Tre slutsatser för oss kommunikatörer:

Twitterdiskussioner rotar fram sanningar, även om vägen dit kan vara lite högljudd och krokig så går det snabbt
Nyheter kan bubbla upp och vara över långt innan Rapport börjar.
Byt lösenord nu!
En grej till: tänk dig för när du mailar journalister. Även om du har meddelarskydd så passar vissa hemligheter bättre på telefon.

Nu byter vi upp oss!

Matti Palm — Mon, 10 Oct 2011 11:31:04 +0000

Vi trivs väldigt bra i våra lokaler här på Kaptensgatan 6, där vi sitter bland annat med vännerna på Smith reklambyrå. Vi börjar dock inse att det är dags att hitta något nytt och lite rymligare efter fyra år i samma rum.

Något sådant här har vi tänkt oss:

Ju närmare Östermalms t-banestation desto bättre.
Lagom utrymme för 4-5 personer samt tillgång till mötesrum.
Kontorsservice. Vi dricker gärna kaffe, äter fredagsgodis, tar emot brev, har tillgång till bra nätverk och kan få lite extra service när vi håller workshops eller utbildningar. Men vi hinner inte ordna med det själva.
Vi sitter gärna tillsammans med andra kommunikatörer som vi kan inspireras av och som vi kan samarbeta med vid behov.

Så har du något tips, hör gärna av dig till mig via e-post på matti.palm@greenhillrelations.se.

Naturfotografernas Zlatan är dopad – om förväntningarnas makt i kommunikationsbranschen

Matti Palm — Wed, 07 Sep 2011 11:22:43 +0000

Sveriges mest hyllade naturfotograf Terje Hellesø är en fuskare som klippt in bildbyråfoton på bland annat lodjur i sina bilder. Sedan en bloggande jägare fattat misstankar, för att bilderna helt enkelt var för bra för att vara sanna, har Flashback tagit tag i fallet och hittat de fällande bevisen, alltmedan den stackars fotografen försökt värja sig med förklaringar och utlovade bevis. En ganska plågsam process att följa. Själv var jag övertygad om att bilderna var äkta till en början. Men när bildbyråbilderna letats fram var falsariet ett faktum. Och fotografen tvingades erkänna.

Terje Hellesøs bild (beskuren) med bildbyråbilden inklippt

Hur kan Sveriges mest hyllade naturfotograf efter nära 30 år börja fuska? Jag misstänker att anledningen har att göra med att leva upp till förväntningar. Och däri finns också lärdomen för oss alla som arbetar med kommunikation.

Kommunikation är en hävstång som förflyttar sanningar. Förväntningarna är den där stenen som hävstången ligger an emot. Sveriges mest hyllade naturfotograf som publicerade bild efter bild under åren där han själv stod öga mot öga med ett lodjur hade skyhöga förväntningar på sig. Till slut kan man inte överträffa förväntningarna. Elitidrottarna dopar sig och Terje Hellesø började fuska. Så kan det bli när den där stenen av förväntningar blivit så stor att hävstången inte räcker till.

Ett exempel på hur svårt det blir att arbeta med höga förväntningar syns ofta på tidningarnas ekonomisidor. Ett företag utbreder sig om hur framtiden kommer att se ut: “Nästa år ska vi etablera oss på minst en ny marknad och dubbla vår omsättning”, säger VD:n. VD:n är jätteglad. Det är för att han just har kissat i sängen. Att komma med sådana här förutsägelser kanske ger en skön värme till en början. Men det kommer obönhörligen att leda till pinsamheter i värsta fall och en småljummen känsla i bästa fall. Om det visar sig att det går dåligt för företaget nästa år så blir det pinsamt. Och går det bra blir ju reaktionerna bara småljumma. “Jaha ni etablerade er på en ny marknad och fördubblade omsättningen, det var ju inte så spännande. Ni gjorde ju bara det ni sa att ni skulle göra.”

Det kanske är tråkigt att inte få spekulera lite om en rosa framtid när journalister frågar och man för en gångs skull befinner sig i rampljuset. Men som rådgivare kan vi inte ge våra kunder rådet att kissa i sängen. Ställ gärna krav på framtiden men inteckna den inte för att få en varm känsla i kroppen.

Att som kommunikatör vara med och styra eller åtminstone vara medveten om förväntningar är avgörande för att förutsäga resultatet av kommunikationsarbetet. Ibland kan det vara bra att arbeta utifrån låga förväntningar:

“I benefit from low expectations”, svarade den tidigare amerikanske presidentkandidaten Al Gore insiktsfullt när Sveriges Television frågade honom hur det kom sig att han, som var känd som en träig personlighet, kunde vara så rolig när han föreläste om klimatfrågan. Hävstången som de här låga förväntningarna åstadkom gav till och med Al Gore Nobelpriset sedan hela världen gått på bio för att se hans Power Point-presentation “En obekväm sanning”.

Förväntningar styr också ofta nyhetsdramaturgin. Jämför hur olika barnprogramledaren Ola Lindholm och musikern Plura Jonsson behandlades i medierna efter kokainanklagelserna. Också här är förväntningarna en precis lika stor del av nyheten som den händelse som orsakar rapporteringen.

Förväntningar handlar också om stora pengar. Börsens utveckling styrs av den hävstång som skapas mellan information och förväntningar. Likheterna med nyhetsvärdering och aktievärdering kan vara stora.

Den som i framtiden tvivlar på förväntningars makt över det offentliga kan bara tänka på Terje Hellesø. Om hur han satt där ensam i skogen och väntade på ett lodjur som aldrig kom. Till slut bestämde han sig för att förkasta allt han trott på, ljuga för sin fru, sina elever, sin publik och kollegor, stjäla en bild från en annan fotograf. Allt för att inte svika just deras förväntningar på att han var bäst.

—

Uppdatering 2001-09-23:

Terje Hellesø säger i en intervju i SvD att “Jag kände en press utifrån att det skulle vara konstigt om inte Terje lyckades ta de här bilderna”.

Nyheter om Terje Hellesø och de förfalskade bilderna

Naturfotografen Hellesö erkänner fusk

Monterade in djur i bilderna

I lodjurets timma

Viltkameror plockas ned efter fuskavslöjande

Klippt för fuskfotografen

Flashbacktråden där avslöjandet skedde genom tusentals inlägg.