Image Image Image Image Image Image Image Image Image

listor

Matti Palm

By

2014-09-04

Klout och rankinglistor borde finnas på skolschemat

2014-09-04 | By |

Idag kom Klouts grundare, Joe Fernandez, till Stockholm, inbjuden av analystjänsten Mediapilot. (sic, borde det inte heta Mediepilot, om det uttalas på svenska?) Mediapilot kommer att lansera Klout i Sverige.

Jag var inte med på lanseringsseminariet på grund av VAB med snörvlig son. Men lät Twitterflödet från evenemanget ta uppmärksamheten från Svampbob Fyrkant.

Brit Stakston var där och refererade och påminde om sitt motstånd mot att Klout och liknande verktyg bygger nya hierarkier. Här har hon bloggat om detta för några år sedan. Alltså, Brit Stakstons ståndpunkt i detta är ju hedervärd, ändå måste jag skriva av mig lite för att försvara mätningar och utvärderingar av vad som händer i sociala medier. Även om det är två år försent.

Så här har jag uppfattat kritiken mot listor, analyser och Klout-system:

Folk anpassar sitt beteende

Folks beteende förändras, de anpassar sitt bloggande, twittrande, etc till att komma högt upp på listan, få poäng eller pekas ut som inflytelserika. Precis som kvantmekanisk teori säger att vågfunktionen kollapsar till en klassisk partikel när den mäts är en twittrare på en lista, inte längre densamma när ett analyssystem iakttar honom eller henne. Detta riskerar att försämra kommunikationen mellan människor, precis som missriktad SEO riskerar att försämra innehållet på en webbplats om en människa ska läsa i stället för Google.

Min ståndpunkt

Precis som Google ständigt förbättrar sina algoritmer kan man förbättra och förändra hur vi mäter kommunikationsvärde i sociala medier. Den som gör en lista eller ett system för att mäta måste ta på sig detta ansvar.

Gamla krafter fortsätter att regera

Kritik nummer två som ofta kommer upp mot Klout-system och listor är att de som redan är starka i andra kanaler får sin styrka bekräftad. Den reformerande kraft som finns i sociala medier, att den som säger det bäst hörs mest, motarbetas. Expressenjournalisten Niklas Svensson skulle inte ha 48000 följare på Twitter om han inte hade sin plattform på Expressen. Han står nu i vägen för någon som på egna meriter skulle skriva något intressantare.

Min ståndpunkt

Det är inte analysen, Klout-värdet eller listan som ger Niklas Svensson sitt genomslag, det är han själv med stödet från Expressen i papper och på nätet. En mätning kan dock tydliggöra just detta.

Listor skapar nya hierarkier

Den allvarligaste kritiken mot analysverktyg och listor, som jag uppfattat den från Brit Stakston i alla fall är att listor skapar nya hierarkier i en sociala medier-värld som skulle klara sig utan över- och underordning. Sociala medier är ett Utopia, där jämlikhet i kommunikationen råder, en värld där företag och människor talar på lika villkor, där den svages röst kan överrösta den starke. Låt oss därför bannlysa de listor som hotar vår nya värld och skapar nya hierarkier där de inte behövs.

Min ståndpunkt

Som jag skrev, uppfattar jag den här kritiken mot Klout-värden och listor som den mest allvarliga. Men det är också här jag anser att jag har mest att komma med i mitt försvar av att sprida mätningar av beteenden, genomslag och storheter i sociala medier. Jag förstår visserligen att när man lyfter fram någon som viktig så ökar det också dennes makt.

Men oavsett vad man anser om tjänster som Klout så kommer de med resurser, PR-konsulter som vi själva, företag, organisationer och analysföretag, att mäta genomslag och betydelse på det här sättet. Den kunskapen är för värdefull för att inte använda i kommunikationen. Den går heller inte att förbjuda. Listorna finns på riktigt för att de avspeglar ett verkligt förhållande. Därför hävdar jag att publika analyser, listor och värden behövs för att göra folk medvetna om de här hierarkierna och mekanismerna.

En liknelse: Jag tycker att det är rimligt att min 13-åriga dotter läser tidningar som sprider ett tveksamt kvinnoideal. Att hon har fått titta på smink-, haul- och what’s in my schoolbag-videor i flera år nu. Ett samhälle som har tveksamma kvinnoideal, utseende- och prylfixering försvinner inte bara för att hon inte får titta. Om man inte får iaktta, hur kan man då ifrågasätta och förändra? På samma sätt anser jag att Klout snarare borde sättas på skolschemat än motarbetas.

Så här förhåller vi på Greenhill oss till mätningar i sociala medier:

  • Mät rätt! (Att mäta måste få vara svårt, allt kan inte sammanfattas i en tio i topp-lista.)
  • Var öppen med resultaten! (Uppmana exempelvis uppdragsgivare att publicera resultatet av analyser och andra utvärderingar, som kan vara intressanta för allmänheten.)
  • Var öppen med metoderna! (Var beredd att diskutera hur exempelvis en topplista är framtagen.)
  • Uppdatera mätmetoden kontinuerligt! (När folk anpassar sitt beteende efter mätpunkterna.)

För övrigt tycker jag mig se en förändring det senaste året. Tidigare genomslag, det vill säga en hög placering på en lista, betyder inte lika mycket längre. Det har blivit lättare att slå igenom stort, även om man har ett begränsat nätverk från början. Men det är ett helt annat blogginlägg!