Ulf Lindholm

Så blir du en bättre podd-programledare

Hur håller man i en podd? Hur intervjuar man sina gäster? Hur gör man samtalet intressant för lyssnarna? Du som vill utvecklas i ditt poddande kan alltid bli bättre och här kommer några tips från en riktigt proffsig programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman på Kropp & Själ i P1. Tipsen är hämtade från vår podd om programledarskap där Ulrika är gäst.

Var intresserad av det ni pratar om!
Om du inte är intresserad av ämnet så kommer inte lyssnaren heller att vara det.

Hitta en tydlig vinkel!
Till exempel så är ”nu ska vi prata om att leka” för otydligt. Då är det bättre med ”nu ska vi prata om hur man blir lycklig av att leka”. Det blir tydligare och mer intressant.

Tänk igenom första frågan!
Den första frågan slår an tonen för samtalet och leder fram till ämnet ni ska prata om. Den ska inte vara svår att svara på. En bra förstafråga leder snabbt in i samtalet, utan för mycket inledande ”tomprat”.

Prata med gästen i förväg!
Det fyller flera syften att prata med gästen innan. Du kan berätta vad programmet ska handla om, vilket gör gästen tryggare. Du får en bild av vad gästen kan prata om, vilket gör intervjun bättre. Du får också en känsla för gästens personlighet. Pratig? Blyg? Formell?

Lyssna på din gäst!
Givetvis bör du ha ett manus, men om gästen säger något intressant och överraskande så kan det vara smart att avvika från manus och formulera följdfrågor.

Visa tydligt när du vill att gästen ska sluta prata!
Om du får en gäst som inte kan sluta prata så måste du visa tydligt att du vill komma in med en fråga, till exempel genom att hålla upp handflatan. Det skulle uppfattas som otrevligt i en vanlig situation men det är okej i studion – för att samtalet ska bli bra för lyssnarna.

Var inte så självmedveten!
Försök att inte tänka så mycket på hur du låter eller formulerar dig. Koncentrera dig på gästen/gästerna och ert samtal.

Var inte så långrandig!
Underbart är kort! En bra podd behöver inte vara så lång. Redigera den så att upplevelsen för lyssnare blir bättre.

Här finns hela samtalet med Ulrika Hjalmarson Neideman.

Guiden till rätt poddkvalité

Ska ni börja podda eller vill har ni redan börjat och vill bli bättre? Här delar vi med oss av våra dyrköpta lärdomar i poddande. Det fjärde avsnittet i Greenhill Relations poddskola handlar helt enkelt om kvalitet. Hur gör man en podd som låter bra? Vi berör både innehåll och ljudkvalitet.

Innehåll

En bra podd känns inte för pladdrig eller långrandig och det löser man genom att förbereda sig ordentligt för att kunna hålla en röd tråd.

Genom att redigera programmet efteråt blir det ”rappare”.

Ljudkvalité 

Den ena delen i ljudkvalitet handlar om akustik, det vill säga hur ljudet beter sig där man spelar in. Vi rekommenderar två alternativ: antingen en studio eller studioliknande miljö med akustikdämpning eller i miljö och då helst en miljö med bakgrundsljud som på något sätt hänger ihop med innehållet i podden.

Den andra delen av ljudkvalitet handlar om teknik som mikrofoner och plugins samt inspelningsnivåer, mikrofonavstånd och liknande. Här duger det bra med ett standardljudkort som kostar mellan 1000 och 3000 kronor. Bra mikrofoner kan man få för en tusenlapp styck. Det krävs också en del kunskap om hur man komprimerar, EQ:ar och bearbetar ljudet.

10 steg: Så gör du en podd

I det tredje avsnittet av PR-häxans poddskola går vi igenom processen att göra en podd, från ax till limpa. Vårt tiostegsprogram hjälper er att producera en proffsig podcast med bra innehåll.

1: Varför? – Du som ”bara känner för att göra en podd” önskar vi lycka till – det blir säkert jättebra, följ ditt hjärta!! Men vi vänder oss främst till företag som har en kommersiell idé med att podda och då bör podden givetvis fylla ett kommunikativt syfte. Tänk igenom målgrupp och varför de skulle vilja lyssna. Vad vill ni kommunicera? Vad ska ni använda som mätbart mål?

2: Skapa strukturer – I nästa steg är det dags att bestämma vem som ska ansvara för podden, hur mycket resurser i form av tid och pengar ni vill lägga på projektet, samt hur länge det ska pågå.

3: Välj format – I den andra delen av vår poddskola gick vi igenom några exempel på format. Lyssna gärna på den igen. Ska ni ha en programledare? Ska programledaren vara någon från företaget eller vill ni hyra in någon extern? Gäster? Sidekick? Ska den spelas in i miljö? Studio? Hur lång ska den vara? Ljud och musik?

4: Namn, musik och profilbild – Ge podden ett lämpligt namn och ta fram en bra profilbild. Om du vill ha intromusik är det dags att fixa den också (vi kommer att prata mer om musik och ljud i det sjätte avsnittet av poddskolan). I samma veva är det bra att registrera podden på den publiceringsplattform som ni tänker använda.

5: Planering/Produktionsplan – Nu är det dags att inleda en långtidsplanering och att börja boka gäster samt studio. Rubriksätt varje enskilt avsnitt. 

6: Ta fram körschema! – Inför varje avsnitt är det dags att förbereda innehållet med research. Om podden ska ha gäster tycker vi att ni ska göra förintervjuer med dem på telefon. En kvart kan vara alldeles tillräckligt. Då finns det en samsyn i vad samtalet ska handa om och det innebär både att innehållet i intervjun blir bättre och att gästen känner sig tryggare.

7: Spela in – Nästa steg är att spela in podden. Kom ihåg att ta hand om era gäster och att tydliggöra syftet med samtalet för dem.

8: Redigera – Vi på Greenhill lyssnar igenom och redigerar alla de poddar vi producerari. De blir helt enkelt bättre då, samtidigt som det är en trygghet att spela in intervjun när man vet att frågor som landade fel kan klippas bort. I vissa fall vill de medverkande lyssna och godkänna podden innan den är färdig för publicering.

9: Publicera – På Greenhill använder vi Libsyn som publiceringsplattform. Det fungerar bra. Första gången du publicerar avsnittet ska du se till att anmäla podden till Itunes och andra kataloger för poddar. 

10: Sprida – Till sist gäller det att skapa kännedom och intresse för er podd.

Som sagt – lyssna gärna på podden här!

Gör valkompassen om Stockholms stadsbyggnadsfrågor!

Tillsammans med Alessandro Ripellino Arkitekter jobbar vi på Greenhill Relations just nu med ett projekt inför söndagens val. Ett duktigt arkitektkontor har möjlighet att ta en naturlig plats i den politiska debatten i Stockholm. Tänk bara på hur omdiskuterat det har varit med höghus, Slussen, Förbifart Stockholm, förtätning, rivningshysteri med mera. Alla dessa frågor ligger nära ett arkitektkontor som inte enbart ”ritar hus” utan även har ett större stadsbyggnadsperspektiv i sin verksamhet. Och Ripellino Arkitekter har sitt eget perspektiv i de här frågorna. Så vi blev inte förvånade när de kom till oss med sin idé.

Valkompassen
Pressmeddelandet 

Projektet är en valkompass där man kan jämföra sina åsikter med företrädare för de politiska partierna i Stockholm. Kompassen bygger på en enkät med 15 centrala stadsbyggnadsfrågor till alla partier i Stadshuset samt till Fi och SD. Svaren graderades och på så sätt gick det att gruppera, klustra, partierna. Utifrån det här underlaget byggde vi en valkompass samtidigt som vi fick en intressant och överraskande bild av den politiska situationen i de här frågorna som gick att visualisera, kommentera och återge i diagram.

• M och S är bästa vänner
  Den första slutsatsen utifrån materialet blev att det saknas skiljelinjer mellan blocken. Vår klustring visade exempelvis att Moderaterna står närmare Socialdemokraterna än sina alliansvänner i stadsbyggnadsfrågor. Jag kan tänka mig att de två största partierna genom åren har slipats mot varann i beredningar, korridorsnack och överenskommelser. De har hittat en pragmatisk syn på stadsbyggnad som förhoppningsvis leder framåt. Stockholm ska växa, folk ska ha nånstans att bo, näringslivet ska må bra, bussarna, tunnelbanan och bilarna ska rulla. Det är grundläggande gemensamma intressen som kräver ett visst mått av beslutsmässighet. En annan förklaring kan vara på individnivå, helt enkelt att de politiker som företräder de här två partierna råkar ha en samsyn i dessa frågor.

• Politikerna har lättare att gå vidare
  Nästa tydliga slutsats blev att politikerna har lättare att gå vidare när debatten och opinonen står kvar. Ta de allra hetaste stadsbyggnads- och infrastrukturfrågorna just nu – Slussen och Förbifart Stockholm. Vår enkät visar att det finns en stor samsyn bland politikerna i att de här frågorna är överspelade. Spaden har bokstavligen satts i marken, i bägge dessa stora projekt, det är dags att gå vidare. Så tänker en yrkespolitiker som är van att kompromissa och ibland förlora i en viktig politisk fråga. Men i medierna och i debatten på sociala medier är detta frågor som i allra högsta grad lever vidare. Det verkar helt enkelt finnas ett glapp mellan opinionen och politikernas verklighet. Bristande förankringsarbete? Kanske det, men förr eller senare måste man väl sätta punkt och gå vidare.

Idag har vi följt hur Ripellinos valkompass fått eget liv på Twitter. Kul att se hur politiker och mediefolk har kommenterat resultatet och samtidigt uppmärksammat Alessandro Ripellino Arkitekter som avsändare. Betryggande tanke att detta givetvis förstärker bilden av Alessandro och hans kollegor som ett gäng arkitekter som inte enbart ”ritar hus” utan även har kompetens att se ett sammanhang, uttrycka sitt genuina samhällsengagemang och ta ansvar för helheten. Samtidigt har det gett Alessandro en plattform att ge sin egen syn på stadsbyggnad och arkitektur. Det är kul att jobba med PR.