Image Image Image Image Image Image Image Image Image

2014 september

Åsa Melin Mandre

By

2014-09-24

Woody Greenhill växer och blir Woody Green

2014-09-24 | By |

På senaste tiden har det hänt en hel del hos vår dotterbyrå Woody Greenhill, som vi av någon outgrundlig anledning inte sagt ett pip om. Det innebär att här kommer allt på en gång:

– Först har vi knutit till oss Erika Tapper, ett riktigt PR-proffs för skönhetsvarumärken. Förutom PR har hon lång erfarenhet av att arbeta i skönhetsindustrin och resebranschen samt med försäljning inom modebranschen. Erika kommer närmast från PR-byrån Scandinavian Pressroom där hon var ansvarig för byråns skönhetskunder och hon flyttade in hos oss på Kaptensgatan i början av augusti.

– Kunderna har fullkomligt vällt in på bred front. Bland de nya kunderna märks varumärken som svenska skönhetsvarumärket Transderma och solskyddet EVY samt tre franska varumärken – ekologiska parfymvarumärket Honoré des Prés, hypade nagellackvarumärket Kure Bazaar och den ekologiska make up:en Couleur Caramel.

– Och till sist – dottern flyttar hemifrån. Flytten är främst i den digitala världen, med en ny webbplats och bildbank, i den fysiska världen sitter vi fortfarande tillsammans på Kaptensgatan 6. Samtidigt byter byrån namn från Woody Greenhill till Woody Green. Och varför det undrar ni säkert nu. Well, det berättar vi gärna mer om över en kaffe.

Och som om detta inte vore nog kan vi avslöja att vi faktiskt blivit ännu fler personer under de gröna kullarnas (Greenhill alltså) tak. Mer om detta i nästa blogginlägg.

Gabriella Lahti

By

2014-09-16

Dagen efter Valet – PR Häxan #14

2014-09-16 | By |

Nytt avsnitt av PR Häxan – nummer 14!

Det känns som att hela Sverige vaknat med baksmälla efter valet men PR Häxan rullar på i vanlig ordning. I detta avsnitt tittar vi på hela valkampanjen ur en kommunikationsvinkel; vem sade vad, varför och hur reagerade sociala medier respektive massmedia på det? Vilka partier eller personer har blivit mest omnämnda och varför? Vem var det som knuffa och hur valde partierna att kommunicera via musik och film detta valår? Välkomna till PR Häxan avsnitt 14!

Lyssna här:

Eller via Acast appen

Eller ladda ner på iTunes

Vi som pratar heter Ulf Lindholm, Gabriella Lahti, Matti Palm och Åsa Melin Mandre.

Åsa Melin Mandre

By

2014-09-11

Lyssna på Cisions nya poddradio Passion för kommunikation

2014-09-11 | By |

Idag är det premiär för vår kund Cisions nya poddradio Passion för kommunikation, där Cisions egna Alexander Mason samt undertecknad träffar några av Sveriges skarpaste kommunikationsproffs.

I första avsnittet diskuterar vi resultatet av Cisions årliga journalist- och kommunikatörsundersökning med journalisten Rolf vad den Brink, som driver Dagens Opinion. Vi pratar bland annat om att VD:ar ofta råkar posta att de byter jobb på Facebook innan pressmeddelandet har gått ut, en spekulation lyfts fram om att journalister inte tycker det är tillräckligt fint att göra annonsbilagor och vi konstaterar att ett pressmeddelande är en enkel PR-konsults Mona-Lisa.

Lyssna på här nedan! Och om du hellre vill lyssna via Itunes så får du vänta lite till, de segar med godkännandet innan publicering. Men det kommer, vi lovar!

Ulf Lindholm

By

2014-09-08

Gör valkompassen om Stockholms stadsbyggnadsfrågor!

2014-09-08 | By |

Tillsammans med Alessandro Ripellino Arkitekter jobbar vi på Greenhill Relations just nu med ett projekt inför söndagens val. Ett duktigt arkitektkontor har möjlighet att ta en naturlig plats i den politiska debatten i Stockholm. Tänk bara på hur omdiskuterat det har varit med höghus, Slussen, Förbifart Stockholm, förtätning, rivningshysteri med mera. Alla dessa frågor ligger nära ett arkitektkontor som inte enbart ”ritar hus” utan även har ett större stadsbyggnadsperspektiv i sin verksamhet. Och Ripellino Arkitekter har sitt eget perspektiv i de här frågorna. Så vi blev inte förvånade när de kom till oss med sin idé.

Valkompassen
Pressmeddelandet 

Projektet är en valkompass där man kan jämföra sina åsikter med företrädare för de politiska partierna i Stockholm. Kompassen bygger på en enkät med 15 centrala stadsbyggnadsfrågor till alla partier i Stadshuset samt till Fi och SD. Svaren graderades och på så sätt gick det att gruppera, klustra, partierna. Utifrån det här underlaget byggde vi en valkompass samtidigt som vi fick en intressant och överraskande bild av den politiska situationen i de här frågorna som gick att visualisera, kommentera och återge i diagram.

  • M och S är bästa vänner
    Den första slutsatsen utifrån materialet blev att det saknas skiljelinjer mellan blocken. Vår klustring visade exempelvis att Moderaterna står närmare Socialdemokraterna än sina alliansvänner i stadsbyggnadsfrågor. Jag kan tänka mig att de två största partierna genom åren har slipats mot varann i beredningar, korridorsnack och överenskommelser. De har hittat en pragmatisk syn på stadsbyggnad som förhoppningsvis leder framåt. Stockholm ska växa, folk ska ha nånstans att bo, näringslivet ska må bra, bussarna, tunnelbanan och bilarna ska rulla. Det är grundläggande gemensamma intressen som kräver ett visst mått av beslutsmässighet. En annan förklaring kan vara på individnivå, helt enkelt att de politiker som företräder de här två partierna råkar ha en samsyn i dessa frågor.
  • Politikerna har lättare att gå vidare
    Nästa tydliga slutsats blev att politikerna har lättare att gå vidare när debatten och opinonen står kvar. Ta de allra hetaste stadsbyggnads- och infrastrukturfrågorna just nu – Slussen och Förbifart Stockholm. Vår enkät visar att det finns en stor samsyn bland politikerna i att de här frågorna är överspelade. Spaden har bokstavligen satts i marken, i bägge dessa stora projekt, det är dags att gå vidare. Så tänker en yrkespolitiker som är van att kompromissa och ibland förlora i en viktig politisk fråga. Men i medierna och i debatten på sociala medier är detta frågor som i allra högsta grad lever vidare. Det verkar helt enkelt finnas ett glapp mellan opinionen och politikernas verklighet. Bristande förankringsarbete? Kanske det, men förr eller senare måste man väl sätta punkt och gå vidare.

Idag har vi följt hur Ripellinos valkompass fått eget liv på Twitter. Kul att se hur politiker och mediefolk har kommenterat resultatet och samtidigt uppmärksammat Alessandro Ripellino Arkitekter som avsändare. Betryggande tanke att detta givetvis förstärker bilden av Alessandro och hans kollegor som ett gäng arkitekter som inte enbart ”ritar hus” utan även har kompetens att se ett sammanhang, uttrycka sitt genuina samhällsengagemang och ta ansvar för helheten. Samtidigt har det gett Alessandro en plattform att ge sin egen syn på stadsbyggnad och arkitektur. Det är kul att jobba med PR.

Matti Palm

By

2014-09-04

Klout och rankinglistor borde finnas på skolschemat

2014-09-04 | By |

Idag kom Klouts grundare, Joe Fernandez, till Stockholm, inbjuden av analystjänsten Mediapilot. (sic, borde det inte heta Mediepilot, om det uttalas på svenska?) Mediapilot kommer att lansera Klout i Sverige.

Jag var inte med på lanseringsseminariet på grund av VAB med snörvlig son. Men lät Twitterflödet från evenemanget ta uppmärksamheten från Svampbob Fyrkant.

Brit Stakston var där och refererade och påminde om sitt motstånd mot att Klout och liknande verktyg bygger nya hierarkier. Här har hon bloggat om detta för några år sedan. Alltså, Brit Stakstons ståndpunkt i detta är ju hedervärd, ändå måste jag skriva av mig lite för att försvara mätningar och utvärderingar av vad som händer i sociala medier. Även om det är två år försent.

Så här har jag uppfattat kritiken mot listor, analyser och Klout-system:

Folk anpassar sitt beteende

Folks beteende förändras, de anpassar sitt bloggande, twittrande, etc till att komma högt upp på listan, få poäng eller pekas ut som inflytelserika. Precis som kvantmekanisk teori säger att vågfunktionen kollapsar till en klassisk partikel när den mäts är en twittrare på en lista, inte längre densamma när ett analyssystem iakttar honom eller henne. Detta riskerar att försämra kommunikationen mellan människor, precis som missriktad SEO riskerar att försämra innehållet på en webbplats om en människa ska läsa i stället för Google.

Min ståndpunkt

Precis som Google ständigt förbättrar sina algoritmer kan man förbättra och förändra hur vi mäter kommunikationsvärde i sociala medier. Den som gör en lista eller ett system för att mäta måste ta på sig detta ansvar.

Gamla krafter fortsätter att regera

Kritik nummer två som ofta kommer upp mot Klout-system och listor är att de som redan är starka i andra kanaler får sin styrka bekräftad. Den reformerande kraft som finns i sociala medier, att den som säger det bäst hörs mest, motarbetas. Expressenjournalisten Niklas Svensson skulle inte ha 48000 följare på Twitter om han inte hade sin plattform på Expressen. Han står nu i vägen för någon som på egna meriter skulle skriva något intressantare.

Min ståndpunkt

Det är inte analysen, Klout-värdet eller listan som ger Niklas Svensson sitt genomslag, det är han själv med stödet från Expressen i papper och på nätet. En mätning kan dock tydliggöra just detta.

Listor skapar nya hierarkier

Den allvarligaste kritiken mot analysverktyg och listor, som jag uppfattat den från Brit Stakston i alla fall är att listor skapar nya hierarkier i en sociala medier-värld som skulle klara sig utan över- och underordning. Sociala medier är ett Utopia, där jämlikhet i kommunikationen råder, en värld där företag och människor talar på lika villkor, där den svages röst kan överrösta den starke. Låt oss därför bannlysa de listor som hotar vår nya värld och skapar nya hierarkier där de inte behövs.

Min ståndpunkt

Som jag skrev, uppfattar jag den här kritiken mot Klout-värden och listor som den mest allvarliga. Men det är också här jag anser att jag har mest att komma med i mitt försvar av att sprida mätningar av beteenden, genomslag och storheter i sociala medier. Jag förstår visserligen att när man lyfter fram någon som viktig så ökar det också dennes makt.

Men oavsett vad man anser om tjänster som Klout så kommer de med resurser, PR-konsulter som vi själva, företag, organisationer och analysföretag, att mäta genomslag och betydelse på det här sättet. Den kunskapen är för värdefull för att inte använda i kommunikationen. Den går heller inte att förbjuda. Listorna finns på riktigt för att de avspeglar ett verkligt förhållande. Därför hävdar jag att publika analyser, listor och värden behövs för att göra folk medvetna om de här hierarkierna och mekanismerna.

En liknelse: Jag tycker att det är rimligt att min 13-åriga dotter läser tidningar som sprider ett tveksamt kvinnoideal. Att hon har fått titta på smink-, haul- och what’s in my schoolbag-videor i flera år nu. Ett samhälle som har tveksamma kvinnoideal, utseende- och prylfixering försvinner inte bara för att hon inte får titta. Om man inte får iaktta, hur kan man då ifrågasätta och förändra? På samma sätt anser jag att Klout snarare borde sättas på skolschemat än motarbetas.

Så här förhåller vi på Greenhill oss till mätningar i sociala medier:

  • Mät rätt! (Att mäta måste få vara svårt, allt kan inte sammanfattas i en tio i topp-lista.)
  • Var öppen med resultaten! (Uppmana exempelvis uppdragsgivare att publicera resultatet av analyser och andra utvärderingar, som kan vara intressanta för allmänheten.)
  • Var öppen med metoderna! (Var beredd att diskutera hur exempelvis en topplista är framtagen.)
  • Uppdatera mätmetoden kontinuerligt! (När folk anpassar sitt beteende efter mätpunkterna.)

För övrigt tycker jag mig se en förändring det senaste året. Tidigare genomslag, det vill säga en hög placering på en lista, betyder inte lika mycket längre. Det har blivit lättare att slå igenom stort, även om man har ett begränsat nätverk från början. Men det är ett helt annat blogginlägg!