Image Image Image Image Image Image Image Image Image

Blogg

Ulf Lindholm

By

2016-10-14

Så blir du en bättre podd-programledare

2016-10-14 | By |

Hur håller man i en podd? Hur intervjuar man sina gäster? Hur gör man samtalet intressant för lyssnarna? Du som vill utvecklas i ditt poddande kan alltid bli bättre och här kommer några tips från en riktigt proffsig programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman på Kropp & Själ i P1. Tipsen är hämtade från vår podd om programledarskap där Ulrika är gäst.

Var intresserad av det ni pratar om!
Om du inte är intresserad av ämnet så kommer inte lyssnaren heller att vara det.

Hitta en tydlig vinkel!
Till exempel så är ”nu ska vi prata om att leka” för otydligt. Då är det bättre med ”nu ska vi prata om hur man blir lycklig av att leka”. Det blir tydligare och mer intressant.

Tänk igenom första frågan!
Den första frågan slår an tonen för samtalet och leder fram till ämnet ni ska prata om. Den ska inte vara svår att svara på. En bra förstafråga leder snabbt in i samtalet, utan för mycket inledande ”tomprat”.

Prata med gästen i förväg!
Det fyller flera syften att prata med gästen innan. Du kan berätta vad programmet ska handla om, vilket gör gästen tryggare. Du får en bild av vad gästen kan prata om, vilket gör intervjun bättre. Du får också en känsla för gästens personlighet. Pratig? Blyg? Formell?

Lyssna på din gäst!
Givetvis bör du ha ett manus, men om gästen säger något intressant och överraskande så kan det vara smart att avvika från manus och formulera följdfrågor.

Visa tydligt när du vill att gästen ska sluta prata!
Om du får en gäst som inte kan sluta prata så måste du visa tydligt att du vill komma in med en fråga, till exempel genom att hålla upp handflatan. Det skulle uppfattas som otrevligt i en vanlig situation men det är okej i studion – för att samtalet ska bli bra för lyssnarna.

Var inte så självmedveten!
Försök att inte tänka så mycket på hur du låter eller formulerar dig. Koncentrera dig på gästen/gästerna och ert samtal.

Var inte så långrandig!
Underbart är kort! En bra podd behöver inte vara så lång. Redigera den så att upplevelsen för lyssnare blir bättre.

Här finns hela samtalet med Ulrika Hjalmarson Neideman.

Ulf Lindholm

By

2016-10-07

Guiden till rätt poddkvalité

2016-10-07 | By |

Ska ni börja podda eller vill har ni redan börjat och vill bli bättre? Här delar vi med oss av våra dyrköpta lärdomar i poddande. Det fjärde avsnittet i Greenhill Relations poddskola handlar helt enkelt om kvalitet. Hur gör man en podd som låter bra? Vi berör både innehåll och ljudkvalitet.

Innehåll

En bra podd känns inte för pladdrig eller långrandig och det löser man genom att förbereda sig ordentligt för att kunna hålla en röd tråd.

Genom att redigera programmet efteråt blir det ”rappare”.

Ljudkvalité 

Den ena delen i ljudkvalitet handlar om akustik, det vill säga hur ljudet beter sig där man spelar in. Vi rekommenderar två alternativ: antingen en studio eller studioliknande miljö med akustikdämpning eller i miljö och då helst en miljö med bakgrundsljud som på något sätt hänger ihop med innehållet i podden.

Den andra delen av ljudkvalitet handlar om teknik som mikrofoner och plugins samt inspelningsnivåer, mikrofonavstånd och liknande. Här duger det bra med ett standardljudkort som kostar mellan 1000 och 3000 kronor. Bra mikrofoner kan man få för en tusenlapp styck. Det krävs också en del kunskap om hur man komprimerar, EQ:ar och bearbetar ljudet.

Ulf Lindholm

By

2016-09-29

10 steg: Så gör du en podd

2016-09-29 | By |

I det tredje avsnittet av PR-häxans poddskola går vi igenom processen att göra en podd, från ax till limpa. Vårt tiostegsprogram hjälper er att producera en proffsig podcast med bra innehåll.

1: Varför? – Du som ”bara känner för att göra en podd” önskar vi lycka till – det blir säkert jättebra, följ ditt hjärta!! Men vi vänder oss främst till företag som har en kommersiell idé med att podda och då bör podden givetvis fylla ett kommunikativt syfte. Tänk igenom målgrupp och varför de skulle vilja lyssna. Vad vill ni kommunicera? Vad ska ni använda som mätbart mål?

2: Skapa strukturer – I nästa steg är det dags att bestämma vem som ska ansvara för podden, hur mycket resurser i form av tid och pengar ni vill lägga på projektet, samt hur länge det ska pågå.

3: Välj format – I den andra delen av vår poddskola gick vi igenom några exempel på format. Lyssna gärna på den igen. Ska ni ha en programledare? Ska programledaren vara någon från företaget eller vill ni hyra in någon extern? Gäster? Sidekick? Ska den spelas in i miljö? Studio? Hur lång ska den vara? Ljud och musik?

4: Namn, musik och profilbild – Ge podden ett lämpligt namn och ta fram en bra profilbild. Om du vill ha intromusik är det dags att fixa den också (vi kommer att prata mer om musik och ljud i det sjätte avsnittet av poddskolan). I samma veva är det bra att registrera podden på den publiceringsplattform som ni tänker använda.

5: Planering/Produktionsplan – Nu är det dags att inleda en långtidsplanering och att börja boka gäster samt studio. Rubriksätt varje enskilt avsnitt. 

6: Ta fram körschema! – Inför varje avsnitt är det dags att förbereda innehållet med research. Om podden ska ha gäster tycker vi att ni ska göra förintervjuer med dem på telefon. En kvart kan vara alldeles tillräckligt. Då finns det en samsyn i vad samtalet ska handa om och det innebär både att innehållet i intervjun blir bättre och att gästen känner sig tryggare.

7: Spela in – Nästa steg är att spela in podden. Kom ihåg att ta hand om era gäster och att tydliggöra syftet med samtalet för dem.

8: Redigera – Vi på Greenhill lyssnar igenom och redigerar alla de poddar vi producerari. De blir helt enkelt bättre då, samtidigt som det är en trygghet att spela in intervjun när man vet att frågor som landade fel kan klippas bort. I vissa fall vill de medverkande lyssna och godkänna podden innan den är färdig för publicering.

9: Publicera – På Greenhill använder vi Libsyn som publiceringsplattform. Det fungerar bra. Första gången du publicerar avsnittet ska du se till att anmäla podden till Itunes och andra kataloger för poddar. 

10: Sprida – Till sist gäller det att skapa kännedom och intresse för er podd.

Som sagt – lyssna gärna på podden här!

Åsa Melin Mandre

By

2016-09-23

PR-häxan listar poddformat

2016-09-23 | By |

I andra avsnittet av PR-häxans poddskola pratar vi redaktionella koncept för poddar. Man behöver bestämma ett format som funkar över tid som gör det enklare för lyssnaren att ta till sig innehållet. De ska helt enkelt veta vad de kan förvänta sig. Och för de medverkande är det nödvändigt att veta vilken roll man har i studion.

Här är vår lista över populära poddformat:

1. Snubbor som snackar
två till fyra personer sitter vid mickarna och pratar. Ingen har rollen som programledare. Många storpoddar har det här formatet med två kända personer som pratar med varandra. Även vanligt för poddar kring ett specifikt expertområde, såsom Overkligt om gaming eller Fill or kill om aktier.

2. Intervjupodd – en programledare intervjuar en eller flera gäster. Urtypen är Värvet www.varvet.se. Bland företagspoddar finns exempelvis Framgångspodden från Nordea.

3. Lyssnarfrågor – klassiskt format man känner igen från Sveriges radio med klassiska titlar som Trädgårdsdags och Knattetimmen. I poddarnas värld finns exempelvis Sparpodden från Nordnet lyssnarnas frågor om sparande och aktier. Krävs ett ämne som engagerar tillräckligt för att någon ska skicka in frågor.

4. Följetonger – ofta kriminalserier som Serial eller Fallet. Här hittar vi inget exempel på en företagspodd. Ännu.

5. Programledare + sidekick + gäst – ett format som vi tycker är väldigt applicerbart på företagspoddar. Sidekicken är ofta en expert från företaget, programledaren ser till att driva samtalet framåt. Avsändaren får utrymme för det de kan och vill förmedla samtidigt som det blir bra lyssning.

6. Nytänkande poddar – här tänker vi på poddar med lite experimentella format eller beprövade format som används på ett nytt sätt. Vissa skulle vi till och med kalla ljudkonst. Exempel är Nattluft av vår förra kollega Gabriella Lahti och vår egen Akutsjukhuset, där vårdpersonal “sommarpratar”. Här hoppas vi att det kommer fler exempel i podd-Sverige framöver. Nytänkande är ett smart knep för att sticka ut.

Sen är ju frågan hur man väljer bäst format. Flera faktorer spelar såklart in – ämnet, målgruppen, vad finns det för poddar som man “konkurrerar” med och resurser.

Lyssna på vårt poddavsnitt om redaktionella format här. Nästa avsnitt i poddskolan kom ge dig en steg-för-steg-guide till hur du gör en podd. Många handfasta råd utlovas.

Åsa Melin Mandre

By

2016-09-16

Premiär för PR-häxans poddskola

2016-09-16 | By |

Idag släpper vi första delen av vår nya poddskola för kommunikatörer som är sugna på nå ut till sin målgrupp med en podd. Vi kommer släppa sex 15 minuter långa specialavsnitt av PR-häxan och varje avsnitt handlar om ett specifikt ämne – allt från ljudkvalité till redaktionella format och programledarskap. I det första avsnittet backar vi dock bandet ännu mer och listar anledningar till varför företag och organisationer överhuvudtaget ska podda.

Vi landade i sju skäl till varför podd är en bra kanal:

1. Ett etaberat beteende25 procent av alla vuxna svenskar lyssnar på podd varje månad.

2. Intimt och nära
– en podd går bokstavligen rakt in i huvudet på din målgrupp.

3. Öronen är lediga – många läser och tittar på rörlig bild hela dagarna. Öronen är mer lediga.

4. Återbruka det du redan gör – många kommunikationsinsatser passar utmärkt att paketera om till en podd. Tänk all kraft du ägnar att få ihop ett seminarium. Gör om det innehållet till en podd också och du ökar räckvidden massvis.

5. Enkel produktion – Det är en smidig och kostnadseffektiv process att producera en podd.

6. Stärk relationer – dina kunder, partners eller andra som du vill hänga med kommer att älska att gästa din podd.

7. Roligt att göra – alla våra kunder som är modiga nog att sätta sig vid mikrofonen tycker det är roligt och energigivande – ofta ger det nya erfarenheter.

Men det är klart – en podd är inte alltid den bästa kanalen. Vi går igenom exempel på situationer när det inte är så lämpligt att göra podd. Den listan blev mycket kortare. Inte oväntat.

Lyssna på hela avsnittet här. Eller här.

Nästa del i poddskolan kommer att handla om olika redaktionella format. Och det släpps redan om en vecka.

Åsa Melin Mandre

By

2016-08-30

Nio tips för dig som vill arbeta med influencers

2016-08-30 | By |

Vi har startat hösten med att samla ihop våra nio bästa tips till alla som vill arbeta med influencer marketing (ful svengelska, vi vet, men vi vill vara sökbara…). Vår lista hittar du hos våra vänner på Cision. Har du fler tips på hur en kommunikatör ska tänka för att ett samarbete med en influencer ska flyga, kommentera gärna här i bloggen. Många skulle nog uppskatta en heltäckande guide för att navigera rätt.

På kontoret fortsätter vi att hitta på nya bus med alla begåvade influencers. Vill du ha hjälp att komma igång, skicka iväg ett mail till therese.kjellsson@greenhillrelations.se.

 

Ida Jernberg Palm

By

2016-04-29

Äntligen Almedalen 2016!

2016-04-29 | By |

Äntligen är Almedalsveckan här. Eller… på lunchen började vi i alla fall konspirera om vad Greenhill ska göra under Almedalsveckan i Visby i år. Planen är att jag ska fortsätta med vad jag gjorde förra året. Det vill säga, Snapchatintervjuer. Det här året tänker jag dock testa nya frågor och andra sätt att intervjua men det är lite tidigt att avslöja detaljerna.

Blogginlägget jag skrev om förra gången jag var i Almedalen kan du hitta här. Intervjuerna gick ut på att jag ställde en, inte alltför svår och lång, fråga till en makthavare och sen började jag filma. Då hade personen 10 sekunder på sig att svara, vilket kanske inte är så lätt som det verkar. Ibland kan det vara lite svårt med tidsuppfattningen. Vissa pratade väldigt kort och vissa andra pratade hur länge som helst så till sist fick säga att den inte har spelat in någonting på typ 10 sekunder. Jag intervjuade bland annat Karl-Petter Torwaldsson, Åsa Regnér, Mehmet Kaplan och William Spetz.

Förra året var väldigt nytt för mig, eftersom det var första gången jag var i Visby under Almedalsveckan. Jag hade ingen aning om hur det skulle vara. Jag trodde verkligen inte att så många skulle gå med på att bli intervjuade. Det blev absolut inte som jag trodde att det skulle bli. Det blev bättre.

Det visade sig att:

  1. Det är få som inte har 10 sekunder extra att använda till det här. (Fördel med Snapchat!)
  2. Många verkade verkligen vilja ställa upp, i alla fall när en 14-årig tjej bad om en intervju. Almedalen verkar annars vara mest äldre, vilket kan vara lite oinspirerande för oss yngre. (Jag lovar, jag trodde inte att Almedalsveckan skulle vara som första konserten på Gröna Lund på våren, men jag tycker nog att det är synd att så få unga åker till Almedalen.)

Det var så otroligt mycket nya intryck och upplevelser som jag fick. I år kommer jag att komma dit med mycket bättre koll på vad jag kommer att göra och vad som kommer att hända.

Här är filmen från förra årets intervjuer!

PS. Ett litet tips: Man kan fortfarande anmäla seminarier och andra händelser till Almedalsveckans officiella program gratis. Men på måndag, alltså 2:a maj så är det sista dagen, sen börjar det kosta. Så passa på nu!

Ida Jernberg Palm

By

2016-04-27

Så gör unga på nätet – del 2

2016-04-27 | By |

Jag fortsätter mitt spanade kring ungas medievanor.  Har förstått här under prao-tiden på Greenhill att det är många företag som klurar på hur de ska nå ut till en yngre målgrupp. Ramlade över undersökningen Ungdomsfokus2016 som Nyheter24-Gruppen har gjort tillsammans med Rasmussen Analys. Den är inte släppt fritt ännu (anmäl er till släppet av den här!) men jag blev nyfiken och frågade Ylva Lindberg från Nyheter24-Gruppen om innehållet. Och det visar sig att unga är mindre skeptiska till kommunikation på nätet från företag än vad vuxna är.

Var det något i undersökningen som förvånade er?
Mycket bekräftade vad vi trodde, men visst blir man alltid förvånad över saker. Till exempel att 16-29-åringarna tycker att inre harmoni är det absolut viktigaste för att vara nöjd med livet – mycket viktigare än både karriär och lön till exempel.

Vad är viktigast för företag att ta till sig för att kunna nå ut till unga?
Att inte tro att unga är en grupp där alla beter sig lika, utan att faktiskt välja ut de grupper som företaget verkligen vill nå och lära känna dem på djupet. Det kanske är modeintresserade 15-19-åriga tjejer, då funkar kanske inte alls det som skulle funka för modeintresserade 25-29-åringar.

Hur skiljer sig ungas medievanor från vuxnas?
Bland annat är man är mer benägen att ta till sig bra medieinnehåll även om det är företaget som står bakom – äldre är mer skeptiska när det inte är ett traditionellt medievarumärke som gjort innehållet.

Vad var skillnaden mellan killars och tjejers användning av internet?
Det finns till exempel skillnader i vilka sociala medier man använder och varför. Bara som ett exempel: ordet “inspiration” använder nästan bara tjejer när man pratar om varför man är på olika sociala medier. Och kanaler där det handlar just om inspiration, som Pintrest, har också mycket fler tjejer än killar som användare.

Vad kan vuxna göra för att komma närmre unga på internet?
Testa själv, var nyfiken, försök förstå och var inte rädd för nya sociala medier eller andra fenomen! Men var ödmjuk och träng dig inte på, man behöver like mycket space från sina föräldrar online som offline… 🙂

För att fylla på Nyheter24:s undersökning lite så frågade jag några av mina kompisar vad de anser att företag kan göra för att nå ut bättre.

  • De efterlyste mer relevant reklam för unga. Vilket gör att unga kan ta till sig mer.
  • Om man vill nå ut till unga måste man göra det där de unga är. Annars blir det som att sälja skor till någon utan fötter.
  • Sen till sist att man gör reklam som betyder något för unga alltså att man visar att det här är något som unga behöver.
Ida Jernberg Palm

By

2016-04-25

Så gör unga på nätet

2016-04-25 | By |

I förra veckan blev jag även intervjuad i Cisions podd Passion för kommunikation. De ska göra ett avsnitt om ungas medievanor om släpps i maj. Det fick mig att börja tänka på hur jag själv använt nätet genom åren.

Jag fick min första mobil för för sju år sedan, när jag var åtta år. Vi satt och delade ut paket på julafton och pappa ringde till mobilen för att det skulle låta i det paketet och att vi skulle ta fram det. Jag kommer ihåg hur glad jag var över att få en mobil och jag lärde mig mitt nummer samma dag. Min första mobil var en knapptelefon eller en tegelsten, som man säger nu. Redan året efter fick jag en smartphone som man kunde göra en massa mer saker med.
Nu har alla iPhones, eller i alla fall de flesta. Man tar det som en självklarhet att alla i min ålder har Instagram, Snapchat och kollar mer på Netflix än på vanlig TV.

Det är ingen nyhet att Internet och alla sociala medier har förändrat ungas vardag extremt mycket. Man kan ta kontakt mycket enklare med sina kompisar och personer i ens närhet. Det kan nog vara en av orsakerna till att människor använder sig så mycket av Internet och sociala medier. Jag skulle nog säga att jag mest använder min mobil mest till att hålla kontakt med mina vänner genom olika sociala medier. Men jag använder den också mycket till att kolla på filmer eller serier och lyssna på musik eller poddar.

Bland mina kompisar så är det fler som kollar på Netflix och liknande tjänster istället för vanlig TV. Det populäraste sociala mediet är Snapchat. Jag tror att det kanske kan vara eftersom inte många äldre har det och då känner sig ungdomarna mer hemma där. Jag tycker också att Snapchats koncept är väldigt fångande eftersom det känns väldigt “live” då man kan bara se folks mystory i 24 timmar och en snapchat försvinner efter att du har tittat på den.

Finns det någon negativ sida av sociala medier? Jag ser ofta många unga i min omgivning som påverkas negativt av företag. Som tonåringar är man ofta osäker i sin kropp och personlighet. Företag som säljer saker med påverkan på hur man ser ut når lätt ut till osäkra tonåringar. De tror att de kommer må mycket bättre för att de ser ut som “man ska”, vilket oftast inte alls är sant. Reklamen kan ge en falsk bild av vad som egentligen händer om man köper deras produkter eller tjänster. Unga kanske inte alltid är lika källkritska och därför lätt blir känslomässigt lurade av marknadsföring och reklam.

Så vad borde egentligen företag göra för att nå ut till unga på ett bra sätt? Man vill göra någonting som kan väcka tankar och reaktioner, något roligt eller något som förvånar en så man vill ta reda på mer information. Jag tror att de flesta kan hålla med om, ung som gammal, att reklam där det bara sägs “köp det här!” inte är så intressant. Man måste alltså göra någonting annorlunda så att folk vill kolla på det. Det är då man vill klicka vidare för att ta reda på mer.

Ida Jernberg Palm

By

2016-04-19

Prao på Greenhills högkvarter

2016-04-19 | By |

Hej, Ida Jernberg Palm, vem är du och varför ville du göra din prao på Greenhill?

Jag är 14 år och går i åttan, och jag ska praoa här de närmaste två veckorna. Jag har alltid sett mig själv som en person som är intresserad av PR, kommunikation och politik och har alltid försökt att få igång debatter om det. Jag och mina klasskompisar diskuterar ofta ämnen som politik, jämställdhet och feminism när vi egentligen borde sitta och räkna matte på lektionerna. Det kanske irriterar vår mattelärare väldigt mycket, men när vi har något av de olika so-ämnena så uppmuntrar alltid vår lärare till debatt och diskussioner.

Är man intresserad av PR när man är 14?

Ja, jag är väldigt intresserad av PR och det är något jag kan tänka mig att jobba med när jag blir äldre. Jag antar att jag alltid varit nyfiken på vad man dagligen gör på den här sortens arbetsplats. Förut har jag bara sett utsidan av det som händer, nu ska jag få se allt det jobb som ligger bakom det en PR-byrå gör. Det ska bli väldigt intressant.

Vad har du fått göra hittills?

Jag har fått redigera ett avsnitt av podden PR-Häxan och jobbat på det här blogginlägget (där jag spökskriver frågorna till mig själv :-). Det ska bli intressant att se vad jag kan få göra mer.

Jag vet att du arbetade för Greenhill i Almedalen förra året, vad gjorde du då?

Under Almedalsveckan i Visby förra året så intervjuade jag politiker och makthavare för Greenhill. Det var väldigt intressant då jag fick träffa och prata med mycket fler personer än vad jag annars hade fått göra. Läs blogginlägget om det här.

Vad vill du göra mer under praotiden?

Under praoperioden så skulle jag tycka att det vore kul att skriva någonting mer, kanske göra någon film och göra något för något företag på sociala medier.

Så du kommer inte bara att få hämta kaffe då?

Alltså, prao låter ju nästan som pro! Så hämta kaffe får någon annan göra.